Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Ingen ersättning trots sjukförsäkring: "Jag känner mig lurad"

Han tvingades göra två hjärtoperationer. Trots att diagnosen täcktes av den gruppförsäkring Hasse Widell tecknat blev han utan ersättning.
Niklas Hallstedt Publicerad 29 november 2017, kl 13:57
Mattias Johansson
Eftersom Hasse Widell opererades via handleden i stället för via bröstkorgen fick han ingen ersättning. Mattias Johansson

Hasse Widell är aktiv cykelmotionär. När han först fick problem med orken trodde han att det berodde på en förkylning. Så småningom stod det klart att det var betydligt värre än så. Det blev två operationer med tre veckors mellanrum för att bli av med förträngningarna i hjärtats kranskärl.

Den första operationen, en ballongvidgning, upplevde han som ganska skonsam. Det andra ingreppet, där läkarna tvingades borra upp kärlet, var värre.

Den sjukförsäkring med tillhörande diagnosförsäkring som Hasse Widell hade tecknat hos Förenade Liv via Unionen skulle enligt bolagets förköpsinformation ge honom ”ett engångsbelopp vid fastställd specifik diagnos som exempelvis hjärtinfarkt, viss typ av cancer samt stroke”. I hans fall handlade det om 44 800 kronor.

Läs mer: Välj rätt sjukförsäkring

Men glädjen över försäkringen tog snabbt slut efter kontakt med Förenade Liv, som hänvisade till försäkringsvillkoren. För att få ersättning för diagnosen ”operation av hjärtats kranskärl” måste det röra sig om en bypassoperation där ett av hjärtats kranskärl byts ut.

– Jag blev jättepaff, tyckte att mitt fall var klockrent. Jag hade ju gjort två hjärtoperationer. Okej att de gick in via handleden i stället för via bröstkorgen, men det handlar ju om att tekniken har blivit bättre, säger Hasse Widell, som känner sig lurad.

Hasse Widell har nu vänt sig till försäkringsbolaget och begärt att få beslutet omprövat.

– Jag tycker att deras handlande är oskäligt och att de ska hysta upp lädret.

Enligt Per Westerståhl, som är skadechef på Förenade Liv, är tanken med diagnosförsäkringen att den ska träda in vid en svår sjukdom.

– Det ska vara en viss dignitet på sjukdomen. När man gör en ballongsprängning gör man inget större ingrepp, det är en ganska enkel operation. Patienten kan gå hem i stort sett samma dag. Detta till skillnad från när man gör en öppen hjärtoperation och är tvungen att såga upp bröstkorgen.

Skulle alla diagnoser ersättas skulle försäkringen bli så dyr att knappast någon skulle ha råd att köpa den, påpekar Per Westerståhl.

Borde ni inte vara tydligare med vilka begränsningar som finns?
– Förköpsinformationen kan inte berätta allt. Vi hänvisar till villkoren om man vill få veta mer, de finns ju att läsa på hemsidan. Det anses vara tillräckligt, säger Per Westerståhl.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.