Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ingen utländsk bakgrund i Unionens styrelse

Trots att ett av valberedningens kriterier är att jobba för mångfald har samtliga ledamöter i Unionens förbundsstyrelse svensk bakgrund.
- Det har inte varit särskilt stor aktivitet i regionerna kring de här frågorna, säger Anne Thelander, valberedningens ordförande.
Linnea Andersson Publicerad 28 maj 2014, kl 10:53
Camilla Svensk.
Unionens förbundsstyrelse. Camilla Svensk.

Unionens förbundsstyrelse får godkänt när det gäller jämställdheten med en jämn fördelning mellan könen och en kvinnlig förbundsordförande. Men när det kommer till den etniska mångfalden ser det betydligt sämre ut. Ingen av de 13 styrelseledamöterna har utländsk bakgrund.

Vi har ett arbetsliv som är väldigt stängt för dem som har andra erfarenheter.

Anne Thelander är ordförande i Unionens valberedning som föreslår kandidater till bland annat förbundsstyrelsen. Hon säger att ett av valberedningens kriterier är att jobba för mångfald när de letar efter tänkbara kandidater. Det försöker man göra genom att hålla kontakt med det likabehandlingsnätverk som består av anställda på Unionen. I nuläget finns ingen formell grupp för mångfaldsfrågor inom förbundet mer än ett nätverk för likabehandlingsfrågor till och från.

- Vi försöker hålla kontakt med dem och ha tentaklerna ute om det dyker upp några intressanta kommande kandidater. Men det ligger i sakens natur att ett nätverk inte är helt fast, säger Anne Thelander.

- I ärlighetens namn har det inte varit särskilt stor aktivitet i regionerna kring de här frågorna.

Anne Thelanders bild är dock att det svala intresset hettat till under de senaste två åren och att fler av Unionens regioner fått upp ögonen för frågan. Men trots det och trots valberedningens mångfaldsmålsättning lider förbundsstyrelsen total brist på ledamöter med utländsk bakgrund, vilket är synd enligt Anne Thelander.

- Jag skulle tycka att det var jättebra om det fanns fler som hade en tydlig erfarenhet utomlands ifrån som fanns med i förbundsstyrelsen. Det skulle jag jättegärna se.

...hur svårt det är med de osynliga koderna...

Att det ändå ser ut som det gör tror hon har flera orsaker och att frågan är komplex. Dels tror hon att det har att göra med rekryteringsprocessen där alltför många söker det som verkar bekant i stället för det som verkar okänt, man väljer ofta någon som påminner om en själv. Men Anne Thelander säger att det förmodligen även grundar sig i hur det svenska arbetslivet ser ut, något hon funderat mycket över.

- Vi har ett arbetsliv som är väldigt stängt för dem som har andra erfarenheter. Det är jättesvårt att få in personer med utländsk bakgrund på arbetsplatser och därmed också att få in förtroendevalda och så vidare. Personer med stark personlighet har också svårt i arbetslivet.

Dessutom har det enligt henne att göra med oskrivna lagar och osynliga normer som finns i vårt samhälle, koder som kan ta lång tid att knäcka.

- Jag pratade nyligen med en man som beskrev hur svårt det är med de osynliga koderna och han hade ändå varit i Sverige i tjugo år.

Unionens valberedning

Unionens valberedning består, förutom ordförande, av fyra ordinarie ledamöter.

Valberedningen har fyra år på sig att ta fram kandidater.

Processen är ständigt pågående under de fyra åren och man har bland annat regelbunden kontakt med nuvarande styrelseledamöter och följer upp hur det går för dem.

Dessutom håller man kontakt med Ung Arena och i den mån det finns med informella nätverk. Utöver det har man kontakt med förbundsledning och revisorer.

Unionen

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.