Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Ingenjör omskolar sig till lärare

Det är aldrig för sent att omskola sig. Det menar Peter Ejdestig som var elektriker som blev brandman, som blev helikopterinstruktör, som blev civilingenjör. Och nu ska han, om allt går vägen, sätta sig i skolbänken för att hamna bakom katedern. 
Johanna Rovira Publicerad 29 september 2020, kl 15:18
Privat
Civilingenjören Peter Ejdestig har bytt karriär flera gånger i livet och nu är det dags igen. Den här gången är det läraryrket som lockar. Privat

I maj blev civilingenjören Peter Ejdestig, som så många andra, av med sitt jobb. Arbetsbristen uppstod inte direkt på grund av corona, företaget hade gått knackigt ett tag och genomförde sin tredje omorganisation på kort tid. Peter Ejdestig drog nitlotten – som kan komma att bli en vinstlott om allt går enligt planerna. 

– Jag började söka jobb redan innan jag blev arbetslös och jag har väl sökt en 15-20 ingenjörsjobb, mest som säljare och projektledare, eftersom det är framför allt det jag arbetat som, säger Peter Ejdestig. 

– Visst finns det många jobb att söka, men också många sökanden. Jag har kommit till intervju på 80 procent av alla jobb jag sökt, och ofta hamnat tvåa. Men att vara tvåa ger ingen inkomst. 

Nyligen uppstod en möjlighet som väckte en tanke som legat och pyrt ända sedan 1997 då Peter Ejdestig stod i valet och kvalet mellan att söka in på Chalmers för att bli ingenjör eller att bli lärare. 

TRR och Beredskapslyftet har precis startat ett pilotprojekt för att hjälpa och stötta 50 uppsagda tjänstemän att bli lärare. Dessa femtio hugade tjänstemän får söka in till en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, som tar mellan ett och ett och ett halvt år beroende på vilken högskola man väljer. Som studenter får de ut 70 procent av sin gamla lön i studieersättning från TRR inkluderat studiestöd från CSN.

Läs mer: Permitterade hjälper till i skolan

– Jag har alltid funderat på läraryrket eftersom jag är social och gillar att dela med mig av mina kunskaper. Jag har även jobbat som helikopterinstruktör i USA och undervisat elever från hela världen i både teori och praktik. Nu har jag chansen, kanske den sista, att omskola mig, och dessutom till en rimlig kostnad, eftersom jag slipper ta studielån. 

Att skola om sig är dock inget nytt för Peter Ejdestig. Han började sin yrkeskarriär som elektriker, men hoppade på ett jobb som deltidsbrandman, eftersom det var hans barndoms drömyrke. Efter att ha fått internutbildning och jobbat som brandman ett tag, samtidigt som han hade anställning som montör, utbildade han sig till pilot och flyttade till USA. Vid hemkomsten några år senare var det dags att sätta sig vid skolbänken igen, denna gång för att bli civilingenjör. 

– Att vara ingenjör innebär en väldig bredd – man kan söka vitt skilda jobb och det är ofta väldigt varierade arbetsuppgifter. Som lärare är man bara lärare. Men den positiva respons man får av nöjda elever, den får man sällan på en ingenjörsarbetsplats. Man gör sitt jobb och så är det bra med det. 

Lönen som mattelärare på gymnasiet kommer sannolikt att bli sämre än han är van vid. Men Peter Ejdestig har en pragmatisk syn på sin framtida försörjning. 

– Ett jobb är mycket mer än lön. Visst, lönen är en nackdel, men slipper jag pendla långt är det en fördel. Kan jag få lediga somrar och skollov tillsammans med min fru, som är mattelärare, så väger fördelarna över. 

Läs mer: Här tjänar en ingenjör mest

Att hans fru faktiskt är mattelärare är inget som avskräcker honom från att ge läraryrket en chans. 

– Jag får blandade rapporter och förstår ju att mycket har förändrats i skolan sedan jag själv gick där. Alla arbetsplatser har ju för och nackdelar och jag tror som sagt fördelarna överväger nackdelarna, säger Peter Ejdestig.  

Pilotprojekt

  • Minst 40 000 nya lärare behövs de kommande åren enligt Skolverkets prognos.
  • TRR och Beredskapslyftet inleder ett pilotprojekt där 50 tjänstemän, som blivit arbetslösa i samband med coronapandemin, utbildas till lärare genom utbildningssatsningen KPU, kompletterande pedagogisk utbildning. Faller projektet väl ut kommer det utökas. 
  • KPU innebär att den som har högskolestudier i de ämnen som undervisas i svensk skola, kan få en ämneslärarexamen efter en kompletterande utbildning. KPU kombinerar teoretiska kurser med praktisk erfarenhet på grund- eller gymnasieskola.
  • Förutom studieersättning från TRR kommer deltagarna att stöttas med extra stöd och aktiviteter beroende på vad de efterfrågar. 
Karriär

Det här irriterar när tjänstemän söker jobb

En av tre tjänstemän tycker att det är svårt att hitta relevanta tjänster när de söker jobb. Det visar en undersökning från TRR. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm varit med om många märkliga rekryteringsprocesser.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2024, kl 14:51
rekrytering
Jenny Lindahl Nyberg tycker att rekryteringsprocesser skulle kunna skötas mycket bättre. Foto/Shutterstock/privat

Det är tufft att vara mellan jobb. Och rekryteringsprocesser kan dra ut på tiden. Det visar Trygghetsrådets nya rapport om jobbsökande. Där svarar fyra av tio tjänstemän att de tycker att det tog lång tid innan processen var färdig. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm bytte jobb för att komma närmare sina barn, men efter fyra år som administratör skulle företaget omorganisera och hennes tjänst försvann. 

– Det var tufft att bli arbetslös som 50-åring mitt i pandemin, säger hon. 

Jenny Lindahl

Här startar Jennys jobbsökande – och erfarenheter av rekryteringsprocesser, som många gånger gav mer att önska. Hon har varit med om IQ-tester, språktester och självskattningstester som egentligen inte haft något med hennes arbetsuppgifter att göra. 

– Jag har suttit och flyttat fyrkanter, undersökt mönster och logik. Det är långa processer och man lägger mycket tid på det, för att i slutändan kanske inte ens få ett svar tillbaka. Det är förnedrande.

Dock var majoriteten av tjänstemännen i TRR:s undersökning nöjda med den återkoppling de fått av rekryteraren efter tester och intervju. Endast 12 procent var missnöjda. Jenny Lindahl Nyberg uppskattar att ungefär 50 procent av de företagen hon sökt jobb hos, inte återkommit med svar efter att hon skickat in sina uppgifter. 

– Grovhugget kanske en fjärdedel återkommer under rimlig tid. Sedan är det en balansgång att ligga på själv, utan att bli påstridig och besvärlig. 

 

Svårt att skriva personligt brev

I själva rekryteringsprocessen tyckte många i undersökningen att det svåraste momentet var att skriva det personliga brevet. Andra saker upplevs betydligt enklare, som exempelvis att hämta in referenser och skriva CV. Jenny Lindahl Nyberg upplever att hon gör sig bäst öga mot öga med en rekryterare. 

– Det är något annat att ses och få en bild över personen, jämfört med att skicka in ett test, säger hon. 

Efter några jobbvändor och flera ansökningsprocesser fick hon hjälp av sin omställningsorganisation TRR, som tipsade henne om en YH-utbildning. Nu pluggar hon till Hotell Supervisor, ett val hon inte har ångrat. 

– Jag gör praktik nu och det känns helt rätt. I juni blir jag färdig. 

Om undersökningen

TRR är en omställningsorganisation som arbetar för företag och tjänstemän i den privata sektorn. 

Enkäten genomfördes mellan december 2023 och januari 2024.
Sammanlagt svarade 1403 personer.