Laith Fathulla blev – trots goda kvalifikationer – aldrig kallad till intervju för ett vikariat som receptionist på en verksamhet som förmedlar tolktjänster åt personer med döv- och blindhet. I stället gick jobbet till en person med betydligt mindre erfarenhet. När han bad om en förklaring fick han svaret att han inte uppfyllde kravet att kunna besvara taltelefonsamtal.
Läs mer: Döv nekades anställning
I dag finns en mängd kommunikationsalternativ som bild- och texttelefon, e-post, sms och videochatt som enligt Laith Fathulla hade gjort det möjligt för honom att klara arbetsuppgifterna.
Unionen stämde Tolkcentralen, som drivs av Region Stockholm, för diskriminering och krävde 100 000 kronor i skadestånd. Genom att ställa upp krav på att behärska alla telefontekniker missgynnades Laith Fathulla av företaget, menade förbundet.
Nu har Arbetsdomstolen sagt sitt i frågan. Enligt domen gjorde arbetsgivaren inte sig skyldig till diskriminering när de valde att inte kalla Laith Fathulla till intervju. Domstolen slår fast att Laith Fathulla inte kunde arbeta med taltelefonsamtal på grund av sin funktionsnedsättning och att detta, efter e-post, var det vanligaste sättet att ta emot tolkbeställningar.
Sammantaget finner Arbetsdomstolen att med tanke på hur bemanningen såg ut vid tidpunkten för rekryteringen, mängden av beställningar via taltelefon och att brådskande beställningar var beroende av taltelefonen var arbetsgivarens krav att anställa någon som kunde ta emot beställningar även via just taltelefon nödvändigt.
Laith Fathulla är bedrövad över Arbetsdomstolens beslut.
– Jag är förtvivlad, chockad och helt enkelt livrädd. Ett landsting får diskriminera en döv som söker sig till en teckenspråkig arbetsmiljö. Hur kan det vara tillåtet i demokratiskt Sverige som skrev under FN-konvention för personer med funktionsnedsättningar? Civilsamhället måste jobba med frågan, via facket och alla tänkbara sätt, säger Laith Fathulla.
Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, anser att Laith Fathullas fall är särskilt uppseendeväckande eftersom arbetsgivarsidan är Region Stockholm och Tolkcentralen – en skattefinansierad verksamhet med döva och teckenspråkiga som målgrupp. Organsiationen är kritisk till Arbetsdomstolens beslut.
– Det är en stor besvikelse för alla döva. Det bekräftar våra farhågor att det finns ett hål i det svenska diskrimineringsskyddet. Det kan inte vara värdigt ett Sverige år 2020 att arbetsgivare tillåts att sortera bort döva på detta sätt under rekryteringsprocesser. SDR arbetar för ett jämlikt samhälle där vi alla har ett ansvar att utgå från människors potential och att det finns lösningar. Detta ansvar har Region Stockholm uppenbart inte tagit, säger Åsa Henningsson, förbundsordförande i SDR, i ett pressmeddelande.
Unionen ska nu betala arbetsgivarsidans rättegångskostnader på 201 000 kronor. Annika Jonasson, förbundsjurist som haft hand om ärendet, tycker det är tråkigt att AD inte delat Unionens bedömning. Men poängterar samtidigt att det är positivt att Unionen valt att driva frågan.
– Även om det är en förlust för medlemmen så är det en vinst i den meningen att vi får ett klargörande av rättsläget gällande bristande tillgänglighet, det har funnits relativt få domar inom det området. Sen är det också en fråga om lagstiftningen, som tyvärr har sina brister. Men det är en politisk fråga, säger hon.
Region Stockholm välkomnar Arbetsdomstolens beslut.
– Vi har nolltolerans mot diskriminering. Det är glädjande att AD anser att det inte varit diskriminering i det här fallet och delar vår uppfattning att de begärda tillgänglighetsåtgärderna inte var skäliga, respektive inte hade hjälpt, säger verksamhetschef Marianne Risberg.
