Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inlåsning på jobbet kan leda till depression

En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.
Niklas Hallstedt Publicerad 2 oktober 2018, kl 12:58
Manop Phimsit/Colourbox.com
Att vara överkvalificerad ökar risken för "inlåsningseffekt" på jobbet. Manop Phimsit/Colourbox.com

Omkring fem procent av de anställda känner sig inlåsta i dag. De vill byta jobb men upplever att de har små möjligheter att få ett likvärdigt arbete. Ytterligare 20 procent är i riskzonen att råka ut för samma sak. I dag trivs de på sina arbetsplatser, men bedömer att de skulle ha svårt att få likvärdiga jobb någon annanstans.

Johanna Stengård har ägnat sin avhandling i psykologi år problematiken. Avhandlingen  bygger på frågor som ställts till flera tusen personer. Genom att titta på samma grupp med två års mellanrum har det gått att se förändringar. Vissa upplevde sig inlåsta vid båda tillfällena, andra bara vid ett av dem eller inget.

Tydligt i undersökningen var att inlåsning leder till sämre hälsa. De som kände sig inlåsta uppvisar både en lägre självskattad hälsa och, vilket var ännu tydligare, mer depressiva symtom.

I sin studie har Johanna Stengård bland annat tittat på vad som leder till inlåsning. Det visade sig att risken för att hamna i inlåsning ökade för den som upplevde sig som överkvalificerad eller inte ha tillräcklig fysisk eller psykisk arbetsförmåga.

– Bland de överkvalificerade kan det ju exempelvis handla om att de redan från början tagit ett jobb som inte matchar deras utbildning, vilket gör att de hamnar på efterkälken, eller att deras kunskap är förlegad. För de som känner att arbetsförmågan är låg kan det vara svårt att orka söka sig bort, säger Johanna Stengård.

Däremot tycks som olika demografiska variabler som kön, ålder, bostadsort och familjeförhållanden inte har så stor betydelse. Med ett undantag: den socioekonomiska positionen.

Tjänstemän som arbetar i jobb som inte kräver högre utbildning samt arbetare med okvalificerade jobb är överrepresenterade bland de inlåsta.

Hur tar man sig ur en inlåsningssituation?

– Det finns två vägar att gå: antingen kan man förbättra sin anställningsbarhet, kanske genom att gå en kurs eller söka jobb mer aktivt. Eller så kan man försöka förbättra sin situation och roll på jobbet. Här har chefen ett stort ansvar för att fånga upp om någon känner sig inlåst och se till att de anställda får arbetsuppgifter som stämmer överens med personens kompetens, säger Johanna Stengård.

I avhandlingen kunde inte Johanna Stengård se i vilka branscher som inlåsning är vanligast.

Men uppenbarligen kan kompetensutveckling vara en medicin för den anställde att bli attraktivare på arbetsmarknaden. En undersökning som Unionen publicerade nyligen visade att bara sex av tio tjänstemän genomfört någon kompetensutveckling det senaste året.

Allra sämst var läget inom handeln, där färre än hälften av de tillfrågade tjänstemännen hade tagit del av någon kompetensutveckling de senaste tolv månaderna. Bäst var det inom Farmaci & Hälsa där 64 procent fått kompetensutveckling under samma tid.

Kompetensutveckling

Plugga med lön - Michael gick från jobb till skola

Michael Andersson hade inte suttit i skolbänken på över 30 år. Med hjälp av omställningsstudiestödet pluggar han affärsutveckling och är mer studiemotiverad än någonsin.
David Österberg Publicerad 12 februari 2024, kl 06:00
Tidigare Teamchefen Michael Andersson utanför en skola.
Michael Andersson, 56, pluggar affärsutveckling med omställningsstudiestödet: "Fantastiskt att få energikicken och stärka min kompetens". Foto: Helene Linsjö.

Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

Michael Andersson. Foto: Helene Linsjö.

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.

Så söker du nya stödet

1. Kolla om du uppfyller villkoren. Du ska till exempel vara mellan 27 och 62 år, ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren och ha skött återbetalningen av tidigare studielån.

2. Kontakta din omställningsorganisation (organisationer som hjälper uppsagda tillbaka till sysselsättning). På så sätt kan du få ett yttrande till CSN om att utbildningen du vill gå stärker din ställning på arbetsmarknaden.

3. Skicka ansökan till CSN. Det finns två ansökningsomgångar per år. En öppnar den 1 april och den andra den 1 oktober. Du kan söka innan du vet om du blir antagen till en utbildning.

Så mycket pengar kan du få

  • Det maximala bidragsbeloppet är 20 572 kronor i månaden.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre.
  • Du kan, om du vill, komplettera med ett lån. Hur mycket du får låna beror på hur mycket du har tjänat:

Inkomst - maximalt lånebelopp

25 000 kr – 2 908 kr

30 000 kr – 4 484 kr

35 000 kr – 7 392 kr

40 000 kr – 10 300 kr

45 000 kr – 12 556 kr

50 000 kr – 12 556 kr