Ideella verksamheter som jobbar för att förändra samhället är i sig inget nytt. I Sverige har vi till exempel en lång folkrörelsetradition. Men företeelsen som i dag ofta benämns som socialt entreprenörskap eller socialt företagande har fått förnyat intresse och en global våg har sköljt in under de senaste decennierna.
Malin Gawell, forskare med fokus på socialt entreprenörskap, tror att dagens intresse för socialt entreprenörskap i Sverige delvis beror på de förändringar som sker i den offentliga sektorn. I grund och botten är det enligt henne bra att det finns utrymme för sociala entreprenörer, men vi kan inte förlita oss helt och hållet på att marknaden löser alla samhällsproblem.
– Hade det varit så enkelt skulle vi inte ha någon fattigdom kvar i världen och i USA hade till exempel alla fått sjukvård, säger Malin Gawell.
Hon upplever en ökning av sociala företag men säger också att en del som kallar sig för sociala entreprenörer främst ägnar sig åt att marknadsföra sig som ”goda” medan andra är mycket seriösa i sitt sociala engagemang.
Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap vid Handelshögskolan i Köpenhamn, är inne på samma spår och säger att det är det sociala målet som är det intressanta.
– Om definitionen är att det skapar jobb så är alla företag goda. Socialt entreprenörskap handlar om att organisera sig underifrån för att få till en samhällsförändring, säger Ester Barinaga.
Tre sociala företagare
Sofia Appelgren, vd och grundare av Mitt liv, ett mentorskapsprogram för ökad integration på arbetsmarknaden. Startades i Göteborg och finns i dag i fyra städer.
Golnaz Hashemsadeh Bonde, grundare och vd för Inkludera Invest, en ideell förening vars mål är att motverka utanförskap och att så många människor som möjligt ska delta och bidra till det svenska samhället.
Sara Damber, grundare av antimobbningsstiftelsen Friends. Dessutom vd för stiftelsen Reach for Change som stödjer socialt entreprenörskap för att förbättra barns och ungdomars situation.
Vill ”avnazifiera” Ukraina – föreslås till fackligt FN-organ
Jämförelser mellan Zelenzkyj och Hitler. Materialinsamling till ryska soldater. Det ryska fackförbundet FNPR stödjer Putins ”avnazifiering” av Ukraina och har stängts av från världsfacket.
Trots det föreslår nu världsfacket att FNPR ska ta plats i FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan. Foto: AP/faksimil.
FNPR, Rysslands största fackliga centralorganisation, kommenterade invasionen av Ukraina samma dag som den inleddes. I ett uttalande skrev organisationen att de stöttar Vladimir Putins ambition att ”avnazifiera” Ukraina och jämförde Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler. Dagen därpå publicerades ett längre uttalande om vikten av att skydda de utbrytarrepubliker som har utropats i östra Ukraina.
De svenska fackliga centralorganisationerna, däribland tjänstemännens TCO, reagerade snabbt. Drygt en vecka efter invasionen krävde de att FNPR skulle uteslutas ur världsfacket (på engelska förkortat ITUC – se faktaruta). Det ryska förbundet valde att självmant dra sig ur. I maj 2022 bekräftades suspenderingen av världsfackets högsta ledning. Om FNPR ska tillåtas delta igen krävs att en majoritet av världsfackets medlemsorganisationer röstar ja till det.
Föreslås representera alla världens arbetstagare
Trots det står nu en FNPR-representant på världsfackets kandidatlista till styrelsen i FN:s internationella arbetsorgan, ILO. Det visar ett protestbrev från 13 nordiska fackföreningsledare, som Kollega har tagit del av.
I brevet, som är adresserat direkt till världsfackets generalsekreterare, kallar de nordiska fackföreningsledarna situationen för ”oacceptabel”. De skriver att de ”kräver att ITUC inte stöttar FNPR som kandidat”. Brevet är undertecknat av bland andra TCO:s ordförande Therese Svanström, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Sacos vd Göran Arrius.
Tora Heckscher, presschef på TCO, bekräftar att brevet är äkta och att Therese Svanström har skrivit under. Övriga frågor – om vad TCO kommer göra nu, hur det kan komma sig att detta har hänt och vad TCO tycker om världsfackets nomineringsprocess – ber hon att få återkomma om.
Norden sticker ut
Antti Palola. Foto: Jukka Erätali.
Antti Palola, ordförande för de finska tjänstemännens centralorganisation STTK, är en av de övriga undertecknarna.
– Det är ganska vitt och brett känt att den här kandidaten står på listan och kandiderar om den här platsen, säger han till Kollega.
Han berättar att de nordiska fackens hållning sticker ut inom ITUC.
– Det är många som till exempel i Mellanamerika, Sydafrika, Afrika och till och med Asien har rätt så vänliga förhållanden med Ryssland och FNPR. Det är en stor grej för oss, och rätt så besvärligt hela kriget i Ukraina, men de anser att kriget i Ukraina är en regional konflikt.
Världsfackets kandidater lär få jobbet
Kandidatlistan diskuteras just nu internt inom ITUC. Palola säger att han inte vet när den slutgiltigt ska slås fast.
– När vi hade ett nordiskt möte tillsammans med Luc Triangle (ITUC:s ordförande, reds. anm.) för några veckor sedan konstaterade han att det är i den närmaste framtiden som mötet ska hållas.
Valet till ILO:s högsta organ sker sedan på en internationell konferens i juni (se faktaruta). Enligt statsvetarprofessorn Marieke Louis, som är knuten till Sciences Po-universitetet i Paris och har forskat om beslutsfattandet inom ILO, är den omröstningen normalt sett en formalitet. De kandidater som finns på ITUC:s nomineringslista blir som regel valda. Antti Palola delar den bilden.
Hur kommer ni agera om det slutgiltiga beslutet blir att FNPR:s kandidat står på ITUC:s lista?
– Den enda möjligheten att agera är att protestera, säger han och fortsätter:
– Desto längre vidtagande av åtgärder har vi inte diskuterat om. Det är närmast att vi bestämt och ständigt markerar att vi inte kan godkänna den här kandidaturen. Om det efteråt blir debatt eller frågor från till exempel våra medlemsorganisationer så kan vi säga att vi motstått det.
Fortsätter stötta ryska soldater
FNPR har en särskild avdelning på sin ryskspråkiga hemsida där organisationen berättar om sitt löpande stöd till den ryska krigsinsatsen. Under april månad publicerades nio inlägg. I dem finns bland annat gruppbilder framför Z-symbolen som kommit att symbolisera den ryska krigsföringen. Det finns även uppmaningar att samla in mat, vatten och utrustning till soldaterna.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med. Har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum. En av världsfackets uppgifter är därför att ta fram kandidater till arbetstagarblocket i ILO:s högsta styrelse.
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor. Representanter för politiker, arbetsgivare och arbetstagare från hela världen samlas här för att anta gemensamma standarder om bland annat fackliga rättigheter och arbetsmiljö. Arbetstagarna har rätt att utse ett antal representanter i ILO:s högsta styrelse. Valet sker var tredje år, under den så kallade internationella arbetskonferensen.
