I dag presenterade H&M sin årliga hållbarhetsrapport, där det framhålls hur företaget agerar för bättre arbetsvillkor och mindre klimatpåverkan vid tillverkning. Men flera organisationer som arbetar för bättre villkor för textilarbetare i Kambodja menar att H&M har långt kvar.
En av huvudpunkterna i H&M:s hållbarhetsrapport är lanseringen av den vägkarta för schysta villkor och löner som ska täcka skäliga levnadskostnader. Det går bland annat ut på att ge arbetarna kunskaper om sina rättigheter och ge leverantörerna möjligheter att höja lönerna. Men H&M vill inte sätta siffror på var lönerna bör ligga.
I Kambodja har textilarbetare protesterat nästan oupphörligen under det senaste året, för att få högre löner. Vid flera tillfällen har det resulterat i våldsamma konfrontationer med polis. Flera demonstranter har också gripits, vilket Kollega har rapporterat om tidigare. Sedan demonstrationerna vid nyår sitter 21 personer fortfarande frihetsberövade, enligt SR Ekot.
Minimilönen för textilarbetare i Kambodja har också höjts från 80 till 100 dollar i månaden, men samtidigt har inflationstakten varit hög vilket har ätit upp mycket av löneökningen. Enligt människorättsorganisationen CLEC i Kambodja är det vanligt med osäkra anställningar inom textilbranschen och många tvingas arbeta 10-14 timmar per dag för att få ihop till levnadskostnaderna.
- Vad H&M måste göra är att ge leverantörerna mer betalt som sedan kan betala arbetarna högre löner, säger Tola Moeun, som arbetar med CLEC, till SR Ekot.
H&M:s vd Karl-Johan Persson håller med om att de kan göra mer för bättre arbetsvillkor, men att H&M inte kan agera själva.
- Vi kan inte på andra sidan jorden säga exakt vad lönenivån ska vara på i ett annat land. De måste ta hänsyn till den totala lönestrukturen och deras konkurrenssituation. Vi tittar på vad vi kan göra, vi försöker att utbilda arbetare, vi jobbar med leverantörer och på regeringsnivå. Och tillsammans har vi satt en plan för hur det här kan bli bättre, säger han till SR Ekot.
Vill ”avnazifiera” Ukraina – föreslås till fackligt FN-organ
Jämförelser mellan Zelenzkyj och Hitler. Materialinsamling till ryska soldater. Det ryska fackförbundet FNPR stödjer Putins ”avnazifiering” av Ukraina och har stängts av från världsfacket.
Trots det föreslår nu världsfacket att FNPR ska ta plats i FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan. Foto: AP/faksimil.
FNPR, Rysslands största fackliga centralorganisation, kommenterade invasionen av Ukraina samma dag som den inleddes. I ett uttalande skrev organisationen att de stöttar Vladimir Putins ambition att ”avnazifiera” Ukraina och jämförde Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler. Dagen därpå publicerades ett längre uttalande om vikten av att skydda de utbrytarrepubliker som har utropats i östra Ukraina.
De svenska fackliga centralorganisationerna, däribland tjänstemännens TCO, reagerade snabbt. Drygt en vecka efter invasionen krävde de att FNPR skulle uteslutas ur världsfacket (på engelska förkortat ITUC – se faktaruta). Det ryska förbundet valde att självmant dra sig ur. I maj 2022 bekräftades suspenderingen av världsfackets högsta ledning. Om FNPR ska tillåtas delta igen krävs att en majoritet av världsfackets medlemsorganisationer röstar ja till det.
Föreslås representera alla världens arbetstagare
Trots det står nu en FNPR-representant på världsfackets kandidatlista till styrelsen i FN:s internationella arbetsorgan, ILO. Det visar ett protestbrev från 13 nordiska fackföreningsledare, som Kollega har tagit del av.
I brevet, som är adresserat direkt till världsfackets generalsekreterare, kallar de nordiska fackföreningsledarna situationen för ”oacceptabel”. De skriver att de ”kräver att ITUC inte stöttar FNPR som kandidat”. Brevet är undertecknat av bland andra TCO:s ordförande Therese Svanström, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Sacos vd Göran Arrius.
Tora Heckscher, presschef på TCO, bekräftar att brevet är äkta och att Therese Svanström har skrivit under. Övriga frågor – om vad TCO kommer göra nu, hur det kan komma sig att detta har hänt och vad TCO tycker om världsfackets nomineringsprocess – ber hon att få återkomma om.
Norden sticker ut
Antti Palola. Foto: Jukka Erätali.
Antti Palola, ordförande för de finska tjänstemännens centralorganisation STTK, är en av de övriga undertecknarna.
– Det är ganska vitt och brett känt att den här kandidaten står på listan och kandiderar om den här platsen, säger han till Kollega.
Han berättar att de nordiska fackens hållning sticker ut inom ITUC.
– Det är många som till exempel i Mellanamerika, Sydafrika, Afrika och till och med Asien har rätt så vänliga förhållanden med Ryssland och FNPR. Det är en stor grej för oss, och rätt så besvärligt hela kriget i Ukraina, men de anser att kriget i Ukraina är en regional konflikt.
Världsfackets kandidater lär få jobbet
Kandidatlistan diskuteras just nu internt inom ITUC. Palola säger att han inte vet när den slutgiltigt ska slås fast.
– När vi hade ett nordiskt möte tillsammans med Luc Triangle (ITUC:s ordförande, reds. anm.) för några veckor sedan konstaterade han att det är i den närmaste framtiden som mötet ska hållas.
Valet till ILO:s högsta organ sker sedan på en internationell konferens i juni (se faktaruta). Enligt statsvetarprofessorn Marieke Louis, som är knuten till Sciences Po-universitetet i Paris och har forskat om beslutsfattandet inom ILO, är den omröstningen normalt sett en formalitet. De kandidater som finns på ITUC:s nomineringslista blir som regel valda. Antti Palola delar den bilden.
Hur kommer ni agera om det slutgiltiga beslutet blir att FNPR:s kandidat står på ITUC:s lista?
– Den enda möjligheten att agera är att protestera, säger han och fortsätter:
– Desto längre vidtagande av åtgärder har vi inte diskuterat om. Det är närmast att vi bestämt och ständigt markerar att vi inte kan godkänna den här kandidaturen. Om det efteråt blir debatt eller frågor från till exempel våra medlemsorganisationer så kan vi säga att vi motstått det.
Fortsätter stötta ryska soldater
FNPR har en särskild avdelning på sin ryskspråkiga hemsida där organisationen berättar om sitt löpande stöd till den ryska krigsinsatsen. Under april månad publicerades nio inlägg. I dem finns bland annat gruppbilder framför Z-symbolen som kommit att symbolisera den ryska krigsföringen. Det finns även uppmaningar att samla in mat, vatten och utrustning till soldaterna.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med. Har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum. En av världsfackets uppgifter är därför att ta fram kandidater till arbetstagarblocket i ILO:s högsta styrelse.
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor. Representanter för politiker, arbetsgivare och arbetstagare från hela världen samlas här för att anta gemensamma standarder om bland annat fackliga rättigheter och arbetsmiljö. Arbetstagarna har rätt att utse ett antal representanter i ILO:s högsta styrelse. Valet sker var tredje år, under den så kallade internationella arbetskonferensen.
