Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Krisen i Afghanistan ger insamlingsrekord hos SAK

På Svenska Afghanistankommittén har man bråda dagar. Organisationen har fått in flera miljoner i stöd på kort tid och många hör av sig och vill hjälpa till.
– Responsen har varit helt fantastisk, säger Elisabeth Ramerius, insamlingsansvarig.
Ola Rennstam Publicerad 19 augusti 2021, kl 16:55
Shekib Rahmani / AP Photo / TT
Tusentals människor samlas på flygplatsen i Kabul i hopp om att kunna fly landet. Shekib Rahmani / AP Photo / TT

Människor som blir slagna när de försöker ta sig in på Kabuls flygplats. Andra som klamrar sig fast utanpå militärflygplan. Bilderna av panikscenerna och brutaliteten efter att talibanerna erövrat makten i Afghanistan har chockerat omvärlden. Många ställer sig frågan vad som kommer hända och hur man kan hjälpa den afghanska befolkningen.

Svenska Afghanistankommittén, SAK, som bland annat bedriver skolor och sjukvård i landet, har fått enormt många samtal och mejl de senaste dagarna. Personalen är överväldigade av responsen som lett till en rejäl arbetstopp.

– Vi är inte vana vid insamlingar av den här omfattningen. Förutom att vi fått många nya givare har många hört av sig och vill hjälpa till. Vi är enorm tacksamma att folk bryr sig om ett land så långt borta, säger Elisabeth Ramerius.

Svenska Afghanistankommittén har över 6 000 lokalanställda i Afghanistan. Vad som kommer hända med verksamheten under talibanernas regim är svårt att svara på i dagsläget.

– Prio ett just nu är personalens säkerhet. Vår ambition är att fortsätta men det får inte vara på bekostnad av att de far illa. Vi har ett högt förtroende i landet, även talibanerna respekterar oss, de behöver ju också skolor, sjukvård och rent vatten.

SAK:s fokus ligger på landsbygden och att hjälpa extra utsatta grupper som barn, kvinnor, internflyktingar och personer med funktionsnedsättningar. För att kunna nå framgång för man dialog med lokala byråd.

– Vi har varit verksamma i talibantäta områden i många år och jobbat med byråden. Det återstår att se vad som händer nu, men även många talibaner vill att deras barn ska lära sig läsa och skriva och ha tillgång till sjukvård, säger Elisabeth Ramerius.

Hur känns det när det organisationen jobbat för så länge riskerar att raseras?
– Jag tänker inte så. Min inställning är att den här situationen bara måste gå att lösa. För mig är det otänkbart att extremister kan ta över ett land och kidnappa en civilbefolkning, och att det ska få fortsätta. Situationen är helt förfärlig och den gick mycket snabbare än vad vi trodde, även för oss som är insatta i hur Afghanistan fungerar.

Mitt i all tragik känner medarbetarna vid kontoret i Sverige en stolthet. Deras kompetens efterfrågas och deras kärnfråga får mycket utrymme i media.

– Mitt och alla mina kollegors arbete känns otroligt meningsfullt och givande. I synnerhet i en sådan här exceptionell situation. Men även under mer normala betingelser så ger det här jobbet en värdefull insikt i hur världen fungerar och människors villkor.

För närvarande arbetar personalen på Svenska Afghanistankommittén som sagt för högtryck. Elisabeth Ramerius, som även är ombud för Unionen, kan se en fara med den höga arbetsbelastningen.

– Att ha ett så här skarpt läge, när vi fortfarande jobbar hemifrån, gör att det är viktigt att ha koll på hur alla mår. Det är lätt att man springer på alla bollar, men man måste prioritera stenhårt – allt är inte lika viktigt just nu och det måste inte vara helt perfekt. Mitt råd är att be om hjälp om arbetsbelastningen blir övermäktig, av kollegor och av närmaste chef.

Svenska Afghanistankommittén

Svenska Afghanistankommittén, SAK, grundades 1980 som en reaktion mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan. Verksamheten finansieras bland annat av Sida, EU, Världsbanken samt tusentals privatpersoner. Även Radiohjälpen och Postkodlotteriet.

SAK har över 6 000 anställda i Afghanistan. Organisationen arbetar med sjukvård, utbildning och rehabilitering av personer med funktionsnedsättningar. På kontoret i Sverige arbetar ett tjugotal personer med insamling, kommunikation, och administration.

Läs mer om SAK

Internationellt

Vill ”avnazifiera” Ukraina – föreslås till fackligt FN-organ

Jämförelser mellan Zelenzkyj och Hitler. Materialinsamling till ryska soldater. Det ryska fackförbundet FNPR stödjer Putins ”avnazifiering” av Ukraina och har stängts av från världsfacket.
Trots det föreslår nu världsfacket att FNPR ska ta plats i FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Noa Söderberg Publicerad 3 maj 2024, kl 12:45
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan. Foto: AP/faksimil.

FNPR, Rysslands största fackliga centralorganisation, kommenterade invasionen av Ukraina samma dag som den inleddes. I ett uttalande skrev organisationen att de stöttar Vladimir Putins ambition att ”avnazifiera” Ukraina och jämförde Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler. Dagen därpå publicerades ett längre uttalande om vikten av att skydda de utbrytarrepubliker som har utropats i östra Ukraina.

De svenska fackliga centralorganisationerna, däribland tjänstemännens TCO, reagerade snabbt. Drygt en vecka efter invasionen krävde de att FNPR skulle uteslutas ur världsfacket (på engelska förkortat ITUC – se faktaruta). Det ryska förbundet valde att självmant dra sig ur. I maj 2022 bekräftades suspenderingen av världsfackets högsta ledning. Om FNPR ska tillåtas delta igen krävs att en majoritet av världsfackets medlemsorganisationer röstar ja till det.

Föreslås representera alla världens arbetstagare

Trots det står nu en FNPR-representant på världsfackets kandidatlista till styrelsen i FN:s internationella arbetsorgan, ILO. Det visar ett protestbrev från 13 nordiska fackföreningsledare, som Kollega har tagit del av.

I brevet, som är adresserat direkt till världsfackets generalsekreterare, kallar de nordiska fackföreningsledarna situationen för ”oacceptabel”. De skriver att de ”kräver att ITUC inte stöttar FNPR som kandidat”. Brevet är undertecknat av bland andra TCO:s ordförande Therese Svanström, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Sacos vd Göran Arrius.

Tora Heckscher, presschef på TCO, bekräftar att brevet är äkta och att Therese Svanström har skrivit under. Övriga frågor – om vad TCO kommer göra nu, hur det kan komma sig att detta har hänt och vad TCO tycker om världsfackets nomineringsprocess – ber hon att få återkomma om.

Norden sticker ut

Antti Palola.
Antti Palola. Foto: Jukka Erätali.

Antti Palola, ordförande för de finska tjänstemännens centralorganisation STTK, är en av de övriga undertecknarna.

– Det är ganska vitt och brett känt att den här kandidaten står på listan och kandiderar om den här platsen, säger han till Kollega.

Han berättar att de nordiska fackens hållning sticker ut inom ITUC. 

– Det är många som till exempel i Mellanamerika, Sydafrika, Afrika och till och med Asien har rätt så vänliga förhållanden med Ryssland och FNPR. Det är en stor grej för oss, och rätt så besvärligt hela kriget i Ukraina, men de anser att kriget i Ukraina är en regional konflikt.

Världsfackets kandidater lär få jobbet

Kandidatlistan diskuteras just nu internt inom ITUC. Palola säger att han inte vet när den slutgiltigt ska slås fast.

– När vi hade ett nordiskt möte tillsammans med Luc Triangle (ITUC:s ordförande, reds. anm.) för några veckor sedan konstaterade han att det är i den närmaste framtiden som mötet ska hållas.

Valet till ILO:s högsta organ sker sedan på en internationell konferens i juni (se faktaruta). Enligt statsvetarprofessorn Marieke Louis, som är knuten till Sciences Po-universitetet i Paris och har forskat om beslutsfattandet inom ILO, är den omröstningen normalt sett en formalitet. De kandidater som finns på ITUC:s nomineringslista blir som regel valda. Antti Palola delar den bilden.

Hur kommer ni agera om det slutgiltiga beslutet blir att FNPR:s kandidat står på ITUC:s lista?

– Den enda möjligheten att agera är att protestera, säger han och fortsätter:

– Desto längre vidtagande av åtgärder har vi inte diskuterat om. Det är närmast att vi bestämt och ständigt markerar att vi inte kan godkänna den här kandidaturen. Om det efteråt blir debatt eller frågor från till exempel våra medlemsorganisationer så kan vi säga att vi motstått det.

Fortsätter stötta ryska soldater

FNPR har en särskild avdelning på sin ryskspråkiga hemsida där organisationen berättar om sitt löpande stöd till den ryska krigsinsatsen. Under april månad publicerades nio inlägg. I dem finns bland annat gruppbilder framför Z-symbolen som kommit att symbolisera den ryska krigsföringen. Det finns även uppmaningar att samla in mat, vatten och utrustning till soldaterna.

Världsfacket (ITUC)

Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med. Har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum. En av världsfackets uppgifter är därför att ta fram kandidater till arbetstagarblocket i ILO:s högsta styrelse.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor. Representanter för politiker, arbetsgivare och arbetstagare från hela världen samlas här för att anta gemensamma standarder om bland annat fackliga rättigheter och arbetsmiljö. Arbetstagarna har rätt att utse ett antal representanter i ILO:s högsta styrelse. Valet sker var tredje år, under den så kallade internationella arbetskonferensen.