Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Martin Linder tagen av USA-valet

En bekräftelse på det gap som finns mellan olika grupper i samhället och som populistiska krafter kan utnyttja. Så analyserar Unionens ordförande Martin Linder utfallet av nattens presidentval i USA.
Niklas Hallstedt Publicerad 9 november 2016, kl 14:08
Donald Trump med en höjd näve.
I natt stod det klart att USA:s president de kommande fyra åren heter Donald Trump. Foto: AP/TT

- Jag är ganska tagen och påverkad av utfallet. Hela Trumps kampanj har byggt på Make America Great Again, att det var bättre förut. De grupper som inte känner att de fått det bättre i utvecklingen med globalisering och digitalisering tilltalas lätt av en populistisk retorik.

- För mig var det ytterligare en bekräftelse på att de grupper som inte känner igen sig i etablissemangets verklighetsbeskrivning blir tilltalade av den populistiska retoriken där man snarare känner trygghet i att titta bakåt i hur det var förr i stället för att känna tilltro till framtiden.

Vad tycker du är mest oroande?
- Att de populistiska krafterna kan måla upp en vi- och demkonflikt. Vi kan se det på många ställen i Europa och nu har vi presidentval i Frankrike och stora val i Tyskland framför oss.

- Våra fackliga kollegor i USA varit väldigt oroade för det här valresultatet. De har stora utmaningar framför sig. Arbetar- och medelklassen har inte haft någon reallöneutveckling på 20 år.

Vad blir konsekvenserna för svensk del?
- För många av våra stora exportföretag är USA en viktig marknad. Utifrån den retorik som förts kan man vara orolig för att USA ska gå mot protektionism och slutenhet och framför allt värna inhemska intressen.

Finns det något positivt med att Donald Trump blir president?
- Det är svårt att se. Men det har blivit ännu tydligare att både Unionen och andra aktörer måste göra allt vi kan för att breda grupper i det svenska samhället ska få chansen att se ökad globalisering, handel och digitalisering som en utvecklingsmöjlighet.

- Vi måste alla ha en verklighetsbeskrivning som breda grupper känner igen sig i. Med våra över 600 000 medlemmar är vi Sveriges största folkrörelse för en bred grupp på arbetsmarknaden. Vår linje med en stabil löneutveckling och reallöneutveckling för breda grupper, liksom vår viktiga fråga kring omställning och utveckling i en föränderlig värld, är oerhört viktig, och motverkar möjligheten för populismen att växa fram.

Läs också: Många oroade efter Trumps seger, med kommentarer från TCO, LO, Almega mfl.

Internationellt

Vill ”avnazifiera” Ukraina – föreslås till fackligt FN-organ

Jämförelser mellan Zelenzkyj och Hitler. Materialinsamling till ryska soldater. Det ryska fackförbundet FNPR stödjer Putins ”avnazifiering” av Ukraina och har stängts av från världsfacket.
Trots det föreslår nu världsfacket att FNPR ska ta plats i FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Noa Söderberg Publicerad 3 maj 2024, kl 12:45
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan. Foto: AP/faksimil.

FNPR, Rysslands största fackliga centralorganisation, kommenterade invasionen av Ukraina samma dag som den inleddes. I ett uttalande skrev organisationen att de stöttar Vladimir Putins ambition att ”avnazifiera” Ukraina och jämförde Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler. Dagen därpå publicerades ett längre uttalande om vikten av att skydda de utbrytarrepubliker som har utropats i östra Ukraina.

De svenska fackliga centralorganisationerna, däribland tjänstemännens TCO, reagerade snabbt. Drygt en vecka efter invasionen krävde de att FNPR skulle uteslutas ur världsfacket (på engelska förkortat ITUC – se faktaruta). Det ryska förbundet valde att självmant dra sig ur. I maj 2022 bekräftades suspenderingen av världsfackets högsta ledning. Om FNPR ska tillåtas delta igen krävs att en majoritet av världsfackets medlemsorganisationer röstar ja till det.

Föreslås representera alla världens arbetstagare

Trots det står nu en FNPR-representant på världsfackets kandidatlista till styrelsen i FN:s internationella arbetsorgan, ILO. Det visar ett protestbrev från 13 nordiska fackföreningsledare, som Kollega har tagit del av.

I brevet, som är adresserat direkt till världsfackets generalsekreterare, kallar de nordiska fackföreningsledarna situationen för ”oacceptabel”. De skriver att de ”kräver att ITUC inte stöttar FNPR som kandidat”. Brevet är undertecknat av bland andra TCO:s ordförande Therese Svanström, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Sacos vd Göran Arrius.

Tora Heckscher, presschef på TCO, bekräftar att brevet är äkta och att Therese Svanström har skrivit under. Övriga frågor – om vad TCO kommer göra nu, hur det kan komma sig att detta har hänt och vad TCO tycker om världsfackets nomineringsprocess – ber hon att få återkomma om.

Norden sticker ut

Antti Palola.
Antti Palola. Foto: Jukka Erätali.

Antti Palola, ordförande för de finska tjänstemännens centralorganisation STTK, är en av de övriga undertecknarna.

– Det är ganska vitt och brett känt att den här kandidaten står på listan och kandiderar om den här platsen, säger han till Kollega.

Han berättar att de nordiska fackens hållning sticker ut inom ITUC. 

– Det är många som till exempel i Mellanamerika, Sydafrika, Afrika och till och med Asien har rätt så vänliga förhållanden med Ryssland och FNPR. Det är en stor grej för oss, och rätt så besvärligt hela kriget i Ukraina, men de anser att kriget i Ukraina är en regional konflikt.

Världsfackets kandidater lär få jobbet

Kandidatlistan diskuteras just nu internt inom ITUC. Palola säger att han inte vet när den slutgiltigt ska slås fast.

– När vi hade ett nordiskt möte tillsammans med Luc Triangle (ITUC:s ordförande, reds. anm.) för några veckor sedan konstaterade han att det är i den närmaste framtiden som mötet ska hållas.

Valet till ILO:s högsta organ sker sedan på en internationell konferens i juni (se faktaruta). Enligt statsvetarprofessorn Marieke Louis, som är knuten till Sciences Po-universitetet i Paris och har forskat om beslutsfattandet inom ILO, är den omröstningen normalt sett en formalitet. De kandidater som finns på ITUC:s nomineringslista blir som regel valda. Antti Palola delar den bilden.

Hur kommer ni agera om det slutgiltiga beslutet blir att FNPR:s kandidat står på ITUC:s lista?

– Den enda möjligheten att agera är att protestera, säger han och fortsätter:

– Desto längre vidtagande av åtgärder har vi inte diskuterat om. Det är närmast att vi bestämt och ständigt markerar att vi inte kan godkänna den här kandidaturen. Om det efteråt blir debatt eller frågor från till exempel våra medlemsorganisationer så kan vi säga att vi motstått det.

Fortsätter stötta ryska soldater

FNPR har en särskild avdelning på sin ryskspråkiga hemsida där organisationen berättar om sitt löpande stöd till den ryska krigsinsatsen. Under april månad publicerades nio inlägg. I dem finns bland annat gruppbilder framför Z-symbolen som kommit att symbolisera den ryska krigsföringen. Det finns även uppmaningar att samla in mat, vatten och utrustning till soldaterna.

Världsfacket (ITUC)

Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med. Har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum. En av världsfackets uppgifter är därför att ta fram kandidater till arbetstagarblocket i ILO:s högsta styrelse.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor. Representanter för politiker, arbetsgivare och arbetstagare från hela världen samlas här för att anta gemensamma standarder om bland annat fackliga rättigheter och arbetsmiljö. Arbetstagarna har rätt att utse ett antal representanter i ILO:s högsta styrelse. Valet sker var tredje år, under den så kallade internationella arbetskonferensen.