Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Invandrare och äldre kan rädda välfärden

Sysselsättningen måste öka med nästan en halv miljon personer fram till 2030. Annars är välfärden hotad. Det visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Unionen lyfter fram vikten av att äldre stannar kvar längre i arbetslivet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 21 mars 2019, kl 11:28
Isabell Höjman/TT
Om vi ska kunna behålla samma kvalitet på välfärden i framtiden, utan höjda skatter och andra avgifter, måste fler jobba. Isabell Höjman/TT

År 2030 väntas Sveriges befolkning uppgå till 11,2 miljoner invånare. Det är en miljon fler än i dag. Främst ökar den äldre befolkningen, de som har fyllt 80 år. Personer i yrkesaktiv ålder, mellan 20-64, ökar däremot för lite. Om vi ska kunna behålla samma kvalitet på välfärden i framtiden, utan höjda skatter och andra avgifter, måste fler jobba.

Enligt Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”, måste sysselsättningen öka med hela 485 000 personer fram till 2030.

– Det är en mycket svår uppgift. Många faktorer behöver slå in för att ekvationen ska lyckas, säger Torbjörn Israelsson, rapportansvarig och arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Sysselsättningen i den befintliga befolkningen måste öka – särskilt bland utrikes födda. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden inom EU i åldrarna 16-64 år, cirka 79 procent. Men bland utrikes födda är det bara 67, 3 procent som arbetar. Om utrikes födda män och kvinor jobbar i samma utsträckning som inrikes födda skulle antalet sysselsatta öka med nästan 220 000 personer, enligt Arbetsförmedlingen.

En förklaring till att sysselsättningen är lägre bland utrikes födda är att de oftare saknar gymnasieutbildning.

– Det är i den här gruppen potentialen att öka sysselsättningen finns. Eftersom gymnasieutbildning är en förutsättning för att få jobb på den svenska arbetsmarknaden är det viktigt att det satsas på vuxenutbildning, säger Torbjörn Israelsson.

Förutom utbildning föreslår Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, anställningssubventioner till arbetsgivare som anställer utrikes födda.

– Subventioner kan riktas tydligare mot dem som har störst problem att komma in på arbetsmarknaden.

Han anser även att det måste skapas fler lågbetalda jobb så att fler med låg utbildning kommer in på arbetsmarknaden.

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl ser etableringsjobben som en del av lösningen på hur fler utrikes födda ska komma i arbete.

– På så sätt får de en möjlighet att lära sig jobbet på jobbet, säger hon.

Försörjningsbördan minskar även om fler arbetar längre upp i åldrarna.

– Färre behöver försörjas när äldre delvis klarar sin egen försörjning, säger Katarina Lundahl.

Men för att fler ska vilja stanna i arbetslivet längre krävs bättre förutsättningar.

– Regelverket behöver förändras så att sjukförsäkring och a-kassa följer med när vi jobbar längre. Det blir också lättare att stanna längre på arbetsmarknaden om det finns flexibla förutsättningar – till exempel en möjlighet att jobba deltid, säger Katarina Lundahl.

Läs också: Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

Situationen skulle även kunna förbättras om ungdomar kom ut på arbetsmarknaden tidigare, betalade skatt och bidrog till att finansiera välfärden.

– Problemet är att ungdomar studerar länge och reser runt i världen innan de börjar jobba. Men reglerna i studiemedelssystemet skulle kunna förändras så att de som avslutar sina studier tidigt premieras, säger Lars Calmfors.

Lägre marginalskatter skulle också, enligt honom, göra det mer attraktivt att avsluta studierna snabbare och tidigare komma ut i arbetslivet.

Att öka sysselsättningen med nästan en halv miljon enbart genom att fler invånare i Sverige kommer i jobb är en stor utmaning.  I rapporten konstateras att det därför krävs en invandring på 30 000 – 60 0000 personer per år, beroende på hur mycket sysselsättningen i befintlig befolkning ökar.

– Som det ser ut i dag behövs invandring för att klara kompetensutmaningen, inte minst från de europeiska länderna.  Men det ställer krav på att det finns bostäder och infrastruktur för att vi ska kunna ta emot människor, säger Katarina Lundahl.

Enligt Lars Calmfors är det dock inte oproblematiskt att lösa arbetskraftsbristen med ökad invandring.

– Vi har haft stor flyktinginvandring och stora integrationsproblem. Vi ska inte underskatta riskerna för främlingsfientliga reaktioner i Sverige om vi utöver flyktinginvandring får en stor arbetskraftsinvandring, säger han.

De ekonomer vi har pratat med är eniga om att det kommer att krävas en kombination av åtgärder för att klara den framtida välfärden.

– Även om de här åtgärderna vidtas räcker det inte. Jag tror att vi får se en kombination av ökad sysselsättning, höjda skatter, transfereringar som inte följer med löneutvecklingen och försämrad kvalitet i offentliga välfärdstjänster framöver, säger Lars Calmfors.

* Försörjningsbördan definieras som hela befolkningen delat med antalet personer som arbetar.

(Foto på Lars Calmfors: Karl Gabor)

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.
Arbetsmarknad

Transport vill ta över kabinanställda

Transportarbetarförbundet är i öppen strid med Unionen. LO-förbundet har börjat organisera kabinanställda − en bransch som tillhör Unionen − med uttalat syfte att ta över hela avtalsområdet.
Ola Rennstam Publicerad 8 mars 2024, kl 14:18
Till vänster kabinpersinal, till höger Transportarbetarförbundets huvudkontor.
Transportarbetarförbundet och Unionen är i öppen konflikt. Transport organiserar nu kabinpersonal, som normalt tillhör Unionen, i ett försök att utvidga sitt inflytande över avtalsområdet. Foto: AP/Claudio Bresciani/TT.

Det har seglat upp en konflikt mellan Unionen och Transportarbetarförbundet. Bråket gäller vilket fackförbund som anställda inom flyget ska tillhöra. Enligt Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, är många kabinanställda missnöjda med Unionens sätt att företräda dem och vill nu gå över till LO-förbundet.

Tommy Wreeth.
Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo.

I en krönika i tidningen Transportarbetaren går Tommy Wreeth till attack mot Unionen och konstaterar att hans förbund nu officiellt börjat organisera kabinpersonal inom flyget. Syftet är att ”ta över hela avtalsområdet från Unionen på sikt”. Han passar också på att dela ut en råsop mot Unionen:
”Deras nuvarande förbund Unionen verkar mest intresserade av deras avgift och mindre intresserade av fackligt medlemsnära arbete", skriver Tommy Wreeth i krönikan.

Unionen har en annan bild av stämningen bland medlemmarna inom flyget. Samtidigt är ledningen medveten om att det finns en frustration kring hur villkoren i branschen har försämrats under de senaste åren, särskilt efter pandemin.

− Generellt är medlemmarna inom flyget nöjda med Unionen men vi vet också att det finns missnöje. Vi har nu en tät dialog med alla klubbar för att reda ut eventuella missförstånd och se hur vi kan hjälpa dem istället för de lämnar till ett annat förbund, säger Martin Johansson, andre vice ordförande i Unionen.

Vilken är er kommentar till Transports agerande i den här frågan?

Martin Johansson.
Martin Johansson. Foto: Peter Jönsson.

Det är bara ett halvår sedan vi fick till ett avtal mellan Unionen och LO för att hantera den här typen av frågor, och nu väljer de att bryta mot det avtalet genom att försöka organisera en grupp som vi sedan länge organiserar och tecknar avtal för. Det är tråkigt och bekymmersamt, säger Martin Johansson.

Kollega har varit i kontakt med de tre kabinklubbar, som enligt Transportarbetarförbundet, har uttryckt att de är beredda att lämna Unionen. Samtliga tillbakavisar uppgifterna, man påpekar dock att man uttryckt missnöje med hur förbundet företrätt dem men att man nu har en bra dialog.

Tommy Wreeth vill inte uppge vilka företag det rör sig om eller hur många som gått över till Transport, men skriver i ett mejlsvar att det finns en lång historik av missnöje med Unionen bland kabinanställda.

Enligt Unionen finns ett avtal mellan LO och Unionen om att inte ta över varandras medlemmar. Bryter ni mot det avtalet?

"Transport har inte sökt medlemmar inom avtalsområdet. Det är kabinanställda som kontaktat oss och uppgett att de är missnöjda med Unionen och att de vill byta till Transport. Vi har sedan informerat Unionen, LO och arbetsgivarorganisationen om situationen, enligt praxis."

Du går hårt mot Unionen i din krönika och skriver att Unionen inte är någon riktig fackförening och att Unionen bara är intresserad av medlemsavgifterna. Står du fast vid den kritiken? På vilket sätt är Unionen inte någon riktig fackförening?

"Jag skriver att medlemmar i Unionen vänt sig till oss och att de söker efter en riktig fackförening som är närvarande och tar fighten. Jag skriver ingenting om vad Unionen är eller inte är. Jag skriver också att det "verkar" som att Unionen mest är intresserade av deras avgifter och det är ordagrant den kritik som framförts till oss från de som kontaktat oss. Om kabinanställda varit nöjda med Unionen hade vi sannolikt inte varit där vi är. Sedan kan Unionen säkerligen agera bättre inom andra branscher och till andra medlemsgrupper."