Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Irländare surfar snabbare än svenskar

Sverige leder inte längre den europeiska bredbandsligan. Enligt en rapport från Akmai Technologies har Irland gått om Sverige som landet med högst genomsnittlig uppkopplingshastighet till Internet i Europa. Vad gäller mobil uppkoppling är det Storbritannien som leder.
Gabriella Westberg Publicerad 7 juli 2015, kl 14:01
Fredrik Sandberg/TT
Under första kvartalet 2015 tappade Sverige ledarpositionen som snabbast genomsnittlig uppkopplingshastighet i Europa, till Irland. Fredrik Sandberg/TT

Snabbast genomsnittlig uppkoppling till Internet i världen har Sydkorea, med 23,6 mbps (megabit per sekund).

- Uppkopplingen ökar över hela världen, och snabbast ökar den i länder med hög befolkningstäthet och tydlig politisk vilja att driva på digitaliseringen i samhället, säger rapportförfattaren David Belson, i en kommentar till årets första kvartalsrapport State of the Internet från Akmai Technologies

Globalt ligger den genomsnittliga uppkopplingen i dag på 5 mbps. Bland världens tio bäst uppkopplade länder ligger genomsnittet på över 10 och för de sex bästa över 15 Mbps.

Däribland Sverige, med en genomsnittlig surfhastighet på 15,8 mbps, något snabbare än Japan med 15,2 och Nederländerna med 15,3 men lite långsammare än Hongkong med 16,7 mbps. Bäst i Europa är för första gången Irland med 17,4 mbps och snabbast i världen surfar alltså sydkoreanerna, med ett genomsnitt på 23,6.

Bland 131 länder som studerats sker ökningen snabbast på Fiji, som ökat hastigheten med 128 procent under det första kvartalet. Irland ökade med 37 procent jämfört med 2014, och Sverige med 8 procent.

Vad gäller mobil uppkoppling är det Storbritannien som leder ligan, följt av Danmark.

Sverige leder dock fortfarande på ett område – i beredskap för den nya videostandarden 4K, som kräver en bithastighet på cirka tio mbps. Hälften av Sveriges nätuppkopplingar når den hastigheten eller högre.

SURFLIGAN

Första kvartalet 2015 (ökning från 2014):

  1. Sydkorea: 23,6 mbps (6,3 procent)
  2. Irland: 17,4 mbps (37 procent)
  3. Hong Kong: 16,7 mbps (- 0,4 procent)
  4. Sverige: 15,8 mbps (8,1 procent)
  5. Nederländerna: 15,3 mbps (8,1 procent)
  6. Japan: 15,2 mbps (0,4 procent)
  7. Schweiz: 14,9 mbps (2,9 procent)
  8. Norge: 14,1 mbps (24 procent)
  9. Lettland: 13,8 mbps (6 procent)
  10. Finland: 13,7 mbps (13 procent)

    Akmai Technologies

Hur snabbt surfar du?
Kolla din surfhastighet, på bredband och mobilt, här! 

Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.