Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-företag vägrar betala avgångsvederlag

En Unionenmedlem har enligt ett avtal med sin förra arbetsgivare rätt till avgångsvederlag på 232 000 kronor. Trots det vägrar företaget att betala ut pengarna. Nu har Unionen stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 1 februari 2019, kl 15:21
Colourbox
IT-bolaget anser sig ha rätt att häva avtalet. Colourbox

Unionenmedlemmen var ekonomichef på ett svenskt IT-företag och hade varit med under bolagets resa från startup till framgångsrik verksamhet med många anställda. För ett år sedan fick hon en ny chef och upplevde omedelbart att han uteslöt henne från viktiga frågor och gav henne omotiverad kritik. Konflikten dem emellan eskalerade under våren 2018 och ledde till slut till att kvinnan blev sjukskriven.

När det stod klart för ekonomichefen att hennes arbetsgivare inte tänkte vidta några åtgärder för att reda ut problemet såg hon ingen annan utväg än att sluta. I maj tecknades ett avtal om ett avgångsvederlag på 232 000 kronor, en summa som skulle betalas ut efter att hennes anställning upphört. Problemet var bara att hon aldrig fick några pengar.

I stället riktade IT-bolaget en rad anklagelser mot kvinnan, omständigheter som sammantaget innebar att man ansåg sig ha rätt att häva avtalet. Nu har Unionen stämt företaget.

– Vi vill inte specificera vilka anklagelser som riktas mot vår medlem, men den bevisning som bolaget presenterat är mycket bristfällig, enligt vår bedömning. Avtalet är tydligt och det krävs att man har mycket på fötterna för att kunna häva det, särskilt om man gör gällande omständigheter som inträffat innan avtalet träffades och som bolaget borde ha känt till, säger Sofia Tot, förbundsjurist på Unionen som har hand om ärendet.

Under hösten slutade kvinnans chef plötsligt på företaget men trots det har bolaget vidhållit sin linje och har inte tagit någon kontakt med Unionen för att reda ut saken.

– Vår medlem var den som började bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete på bolaget. Att hon sedan själv blivit utsatt för så allvarliga brister i arbetsmiljön att hon var tvungen att lämna sin anställning har tagit henne mycket hårt. Nu har hon ett nytt jobb och mår bra, men vi menar att avtalet fortfarande gäller och att hon har rätt till pengarna, säger Sofia Tot.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.