Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

ITUC uppmärksammar strejkrätten

Den 10 december är, förutom att vara vigd åt Nobelfirande, den internationella dagen för mänskliga rättigheter. Dagen till ära har världsfacket ITUC valt att lyfta fram den internationella strejkrätten.
Linnea Andersson Publicerad 10 december 2014, kl 11:04
John Alexander Sahlin/TT
John Alexander Sahlin/TT

För 64 år sedan utsåg FN den 10 december till internationell dag för mänskliga rättigheter.

I ett uttalande framhåller den internationella fackliga samorganisationen ITUC strejkrätten som en viktig rättighet för arbetare världen över. Inte minst i länder där det sker inskränkningar i demokratin.

Oavsett om det har handlat om åtta timmars arbetsdag, rättvisa löner eller säkerhet och hälsa på jobbet, har strejkrätten under de senaste 100 åren lett till både social och ekonomisk utveckling för arbetstagare världen över.

I dag har i stort sett alla världens länder erkänt arbetares rätt att strejka och 90 länder har till och med skrivit in strejkrätten i sina konstitutioner.

Uttalandet från ITUC är en reaktion på att arbetsgivarsidan under de tre senaste ILO-konferenserna har kommit med invändningar mot strejkrätten.

ITUC

är världens största fackliga organisation med 175 miljoner medlemmar i 311 medlemsorganisationer och 155 olika länder. Organisationen bildades 2006 och dess främsta mål r att "främja och försvara arbetares rättigheter och intressen genom internationella samarbeten mellan fackföreningar, globala kampanjer och förespråkande inom de större globala institutionerna".

Internationellt

Unionen stöttar finska storstrejken

Över 40 000 privatanställda tjänstemän är i strejk mot den finska regeringens begränsningar av strejkrätten. Nu går Unionens ordförande Peter Hellberg ut till stöd för de strejkande, i ett uttalande som Kollega tagit del av.
Noa Söderberg Publicerad 1 februari 2024, kl 14:08
Peter Hellberg, Unionen till vänster och till höger Finlands flagga.
Samtliga finska tjänstemän på SSAB, Stora Enso och många andra företag strejkar mot regeringen
– Finlands sak är vår, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
Foto: Peter Jönsson/Hasse Holmberg/TT.

Kort efter att den finska högerregeringen tillträdde aviserades förslag om stora förändringar av landets strejkrätt, löneförhandlingssystem och regler kring uppsägningar. Regeringen meddelade också att de vill genomföra nedskärningar och sänka ersättningarna i landets välfärdssystem.

Den finska fackföreningsrörelsen reagerade skarpt och har, enligt egen utsago, försökt få till förhandlingar med regeringen utan framgång. Därför har stora delar av fackföreningsrörelsen varslat om politisk strejk under torsdagen och fredagen. Delar av flygtrafiken, skolor, fabriker och restauranger står just nu still.

Unionens systerförbund Pro har tagit ut över 40 000 privatanställda tjänstemän i strejk. På arbetsplatser som ABB, SSAB, Stora Enso och Sandvik har samtliga tjänstemän lagt ned arbetet. Förbundet deltar också i en demonstration på Senatstorget i centrala Helsingfors under torsdagen.
 

Unionen till de strejkandes försvar

Nu rycker Unionens ordförande Peter Hellberg ut till de strejkandes försvar. I ett uttalande som Kollega tagit del av skriver han att konflikten ”har sin grund i en omfattande politisk inblandning i lönebildningen”. Han fortsätter:

”Att genom politiken kraftigt förändra spelplanen utan att samtal och förhandling sker, det skadar förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är en dålig politik för Finlands löntagare!”

Hellberg uttrycker också sitt explicita stöd till strejkerna, demonstrationerna och ”de fackförbund i Finland som arbetar stenhårt för en rättvis, trygg och inkluderande arbetsmarknad”. Rubriken på uttalandet lyder ”Finlands sak är vår”.

Demonstrationer i Finland

Andreas Mårtensson är ordförande i riksklubben på Boliden Minerals – ytterligare ett av de företag där finska tjänstemän är i strejk. Han berättar för Kollega att han varit i kontakt med sina finska kollegor genom företagets bolagsstyrelse och Europeiska arbetsråd (EWC). Enligt Mårtensson har arbetsgivaren uttryckt ”neutralitet” inför konflikten och den svenska klubben har därför beslutat att inte göra någon särskild stödaktion. Däremot säger Mårtensson att han själv stöttar sina finska kollegor.

– Vi har ju svårt att göra sympatiåtgärder eller så, säger han och fortsätter:

– Men vi står bakom dem och stödjer dem i deras strid.

Den finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar på torsdagseftermiddagen att demonstrationen i centrala Helsingfors har "stort deltagande och folkmassan bara växer". 

Internationellt

Facklig aktivist kan slippa fängelse - kan få asyl i Polen

Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress i förra veckan krävde att utvisningar av samtliga fackligt aktiva till Belarus stoppas och att de 50 fackliga fångarna i landet friges.
Johanna Rovira Publicerad 16 oktober 2023, kl 13:27
Bild från Unionens kongress där medverkande håller upp skyltar som bildar orden Frige alla fackliga fångar i Belarus!
Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress krävde att utvisningar av fackligt aktiva till Belarus stoppas och att fackliga fångar i landet friges. Foto: Mikael Hedquist.

Polen har lovat att pröva den fackliga aktivisten Ala Tsvirkos asylärende, enligt tidningen Arbetsvärlden

Ala Tsvirko.
Ala Tsvikro. Foto: Anders G. Warne.

Beskedet kom i slutet förra veckan, då Ala Tsvirko, som Kollega skrivit om tidigare, deltog på Unionens kongress i Karlstad. Förutom Ala Tsvirko fanns Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast på plats i Karlstad. Han vittnade bland annat om fackaktiva fångar som riskerar att dö i fängelset. 

– En fackligt aktiv som blivit dömd till nio års fängelse har cancer och behöver behandling. För honom är straffet en enkelbiljett, han kommer troligen aldrig att lämna fängelset, sade Maksim Pazniakou, som själv suttit fängslad två gånger i Belarus. 

Enkelbiljett till fängelse för dödssjuk

Han vittnade också om en 73-åring som blivit dömd till fyra års fängelse och sitter i en liten cell tillsammans sex till åtta andra fångar utan tillgång till frisk luft och solsken. En annan facklig fånge lider av diabetes och får inte någon medicin i fängelset. 

– Alla dessa människor är offer för demokratin i Belarus. Vi måste göra något så att inte deras uppoffring ska ha varit för intet, manade Maksim Pazniakou. 

Under kongressen gjordes ett gemensamt uttalande med krav på att Sverige omedelbart stoppar utvisningar av fackligt engagerade till Belarus och att de 50 fackligt engagerade som sitter fängslade friges. Kongressdeltagarna deltog också i en solidaritetsmanifestation och poserade med krav på att frige fackliga fångar i Belarus.