• I Japan viger anställda sina liv åt arbetsgivaren. Arbetsdagarna är extremt långa och semestern kort. Foto: Johnér

  • Aokigahara vid berget Fujis fot kallas för självmordsskogen. Hit går varje år flera hundra pressade japaner för att ta livet av sig - självmord är nästan dubbelt så vanligt i Japan som i Sverige. På skylten står en uppmaning att tänka om. Sedan urminnes tider anses Aokigahara hemsökas av andar från dem vars liv har tagit slut. Foto: Steve Boland/Flickr

Japans arbetsliv leder till döden

Publicerad 16 januari 2017, kl 15:12

Japan har en arbetskultur som bokstavligt talat tar livet av folk. Varje år dör tusentals människor som en direkt följd av att de arbetat övertid - eller av självmord relaterat till krävande jobb.

Det japanska undret, hur landet efter andra världskriget byggde upp sin ekonomi och började resan mot att bli en av världens största ekonomier, är en framgångssaga. Men priset har varit, och fortsätter att vara, högt. För Japan är inte bara ett av de länder i världen som har mest övertid – man har sannolikt även rekord i antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av stress.

Det finns till och vedertagna begrepp för detta: karoshi – att dö av för mycket arbete, och karojisatsu – självmord relaterat till för mycket jobb.

Japan är känt för en arbetskultur där anställda skänker större delen av sitt liv för företagens bästa. Det är långa arbetsdagar och kort semester. Och de regler som begränsar hur många timmar en person får jobba är alltför lätta att kringgå.

En undersökning som den japanska regeringen har gjort visar att så många som en av fem japaner riskerar att dö i förtid på grund av att de arbetar för mycket.

1 av 5 japaner riskerar att dö i förtid på grund av jobbet

Nästan en fjärdedel av företagen i undersökningen uppgav att 80 övertidstimmar i månaden är det normala. På hela 12 procent av företagen arbetar personalen regelbundet mer än 100 timmar övertid i månaden.

Yayoi Okamura är biträdande generalsekreterare på Japan Center for Health and Safety of Working People, en organisation som strävar efter att förbättra situationen för japanska arbetare och tjänstemän.

– Karoshi blev allt vanligare för runt 25 år sedan. På den tiden växte ekonomin snabbt, folk arbetade mycket övertid, utan avbrott, och nya dödsfall på grund av blodproppar i hjärta och hjärna ökade dramatiskt.

Yayoi Okamura tror att en av de främsta orsakerna bakom karoshi är att antalet obetalda övertidstimmar har ökat i Japan under de senaste decennierna. För att hålla produktiviteten och lönsamheten fortsatt höga, och slippa avskeda trots en dålig makroekonomisk situation, kräver företagen ofta att de anställda jobbar långt utöver den stipulerade ordinarie arbetstiden.

Läs mer: När färre ska göra mer

– Samtidigt är den interna konkurrensen stenhård. Team får klagomål från ledningen om en enskild anställd inte uppnår sina mål. Alla känner sig tvingade att jobba extra hårt för att inte halka efter. Det gör också att de som vantrivs på jobbet håller kritiken inom sig.

Att jobba över utan att beklaga sig är dessutom viktigt inför löneförhandlingar och för att bli befordrad. Till det kommer att 40 procent av landets totala arbetskraft är visstidsanställda eller konsulter. Även de tiger, av rädsla för att inte få förlängda kontrakt.

– Ju hårdare du arbetar, desto högre lön och position får du i företaget. De rankar dig, och baserat på sådana kriterier kommer det alltid att finnas människor på botten, säger Yayoi Okamura.

Men intern konkurrens kan även göra att japanska arbetstagare låter bli att hjälpa varandra.

– Om jag visar kollegan bredvid mig hur man gör en viss sak snabbare så förlorar jag arbetstid och kollegan blir effektivare, säger Yayoi Okamura.

Den nästan sjukliga lojaliteten med arbetsgivaren hänger ihop med hur det ser ut i övrigt i det japanska samhället. Exempelvis tar bara 2,3 procent av japanska män ut föräldraledighet. Det kan te sig en smula förvånande med tanke på att Japan har en av världens mest frikostiga pappaledighetsregleringar – nyblivna pappor kan ta ut upp till tolv månaders föräldraledighet med upp till 60 procents bibehållen lön.

Men den nakna sanningen är förmodligen att landet har råd med dessa generösa regler just för att så få män tar ut sin pappaledighet. Nyligen blev Kensuke Miyazaki den första japanske parlamentarikern någonsin att ta ut föräldraledighet.

Läs mer: På Bombardier har många fått nog

De japanska männen jobbar i stället, mycket och länge. Och för att det så kallade livspusslet ska gå ihop får ofta kvinnorna bli hemmafruar och ta hand om hemmet när man har skaffat barn. Samhället bygger till och med på detta och till exempel förskolesystemet är inte särskilt väl utbyggt.

I protest mot det extremt konservativa arbetslivet väljer nu många japanska kvinnor som vill göra karriär att avstå från att skaffa barn. Resultatet är att japanerna i dag föder alltför få barn för att upprätthålla befolkningsnivån. Dessutom får landet allt svårare att försörja den mycket stora gruppen äldre i landet.

Läs mer: Fler apotek men färre anställda

Sent omsider har emellertid den japanska regeringen börjat reagera på de arbetsrelaterade dödsfallen, det ojämlika arbetslivet och den demografiska utmaningen. År 2010 instiftades lagen ”Act 36”, som förbjuder mer än åtta timmars övertid per dag. Tyvärr kom den inte att följas i någon högre utsträckning.

– Lagen säger nämligen också att man mellan företaget och fackförbundet kan diskutera fram hur mycket övertid som de anställda ändå kan få arbeta, säger Yayoi Okamura.

En ny och förbättrad lag antogs 2014, med målet att skapa nolltolerans mot dödsfall på grund av övertidsarbete. Lagen inkluderade krav på åtgärder för regioner och myndigheter, samt bestämmelser om kompensation för drabbades familjer.

Många detaljer kvarstår dock att specificera. Man kan säga att lagen framför allt kan ses som en vision eller en avsiktsförklaring om bättre arbetstagarvillkor i landet. Det går att se positiva effekter, men de är små och utvecklingen går långsamt.
 

Text: Joakim Rådström

Mördande tempo

1969 dokumenterades det första fallet av vad som kom att kallas karoshi på japanska – att dö av för mycket arbete. Begreppet har satt ord på det fenomen som sedan kom att växa explosionsartat i Japan, där många alldeles för unga människor dör exempelvis av en plötslig blodpropp i hjärtat eller hjärnan.

För runt 25 år sedan – i samband med recessionen i slutet av 1980- och början av 1990-talet – började sedan många människor arbeta extra mycket för att inte förlora jobbet. Nu blev dödsfallen alarmerande många.

Dessutom finns det relaterade fenomenet karojisatsu – självmord relaterat till för mycket jobb.

Statistiken visar att det bara under 2013 var 133 människor som dog på grund av karoshi, och ett 70-tal på grund av karojisatsu. Denna statistik länkas till beslut kring ersättning till efterlevande, och siffrorna är därför att anse som de striktaste och lägsta bedömningarna.

Mörkertalet är sannolikt enormt. Sociologiprofessorn Scott North vid universitetet i Osaka pekar på att så många som 8 000 av Japans 30 000 självmord per år kan vara arbetsrelaterade, och att mörkertalet för karoshi-dödsfall uppgår till över 10 000 fall per år.

4 TYPISKA FALL

Internationella arbetsorganisationen ILO har i ett material om karoshi exempel på verkliga fall.

  • Herr A arbetade hos en större snackstillverkare, ofta så länge som 110 timmar i veckan, och dog av hjärtattack vid 34 års ålder.
  • Herr B arbetade som busschaufför, med en arbetstid på över 3 000 timmar per år. Han hade inte varit ledig en enda dag på 15 år när han dog av en stroke vid 37 års ålder.
  • Herr C arbetade på ett stort tryckeriföretag i Tokyo och hade en årsarbetstid på 4 320 timmar, inklusive nattarbete. Han dog av stroke vid 58 års ålder, men hans änka fick inte någon kompensationsbetalning förrän 14 år efter makens död.
  • Fröken D, en 22-årig sjuksköterska, dog av en hjärtattack efter 34 timmars sammanhängande tjänstgöring fem gånger på en månad.
Lediga jobb
  • Läs även...

    Ledig måndag ska minska jobbstressen

    Tungt att gå till jobbet på måndagar? I Japan har man kommit på ett sätt att få överarbetade medarbetare att ta det lite lugnt. Nämligen att vara ledig veckans första förmiddag.

  • Läs även...

    Partierna om: Psykosocial arbetsmiljö

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Partierna om: Framtidens arbetsliv

    Hur kan fler och bättre jobb skapas när arbetstillfällen försvinner på grund av digitaliseringen och automatiseringen?

  • Läs även...

    Partierna om: Den svenska partsmodellen

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

  • Läs även...

    Drabbad av bore out

    Har du så lite att göra på jobbet att du blir håglös? Så känner många kontorsanställda i dag. Men det är inget man talar högt om, trots att ”bore out” till och med kan göra dig sjuk.

  • Läs även...

    Soffan sämre för psyket än att sitta på jobbet

    Stå emot frestelsen att sjunka ner i soffan i helgen. Det är sämre för din mentala hälsa att sitta stilla på fritiden än att sitta stilla på jobbet, visar ny forskning från GIH och Karolinska.

  • Läs även...

    Så stöttar du en orolig kollega

    De flesta anställda känner någon form av oro kring effekterna av coronaviruset. Men det finns saker vi kan göra för att stötta varandra. Både som kollega och chef.

  • Läs även...

    Extrem ökning av chefers ohälsa

    Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat med 570 procent sedan 2014. Och det är kvinnor i chefsposition som är hårdast drabbade. Det visar nya siffror från Previa.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.