Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Jobba utomlands? Lär dig kulturen!

Kidnappningar förekommer, men det är sällsynt. Svenska företag som har personal utomlands inriktar sig på att minimera de vanligaste riskerna. Att lära sig kulturen är en viktig del i förberedelserna inför tjänsteresan.
Niklas Hallstedt Publicerad 3 december 2014, kl 09:22
Ben Curtis/TT
Holger Leipe arbetar med säkerheten för Röda Korset-anställda över hela världen. Sin bas har han i Nairobi, Kenya. Ben Curtis/TT

– Som svensk kan man vara lite naiv ibland, man tror att allt ska vara lika välordnat som hemma, säger Håkan Kvarnström som är säkerhetsansvarig på Teliasonera.

Kidnappningar av det klassiska slaget brukar vara det som det skrivs om. Som när två Skanskaingenjörer kidnappades i Colombia på 1990-talet och hölls fångna i fem månader. Det är dramatiska, men sällsynta händelser. Andra risker är i allmänhet betydligt mer påtagliga.

Enligt Vesper Group, ett av säkerhetsföretagen som säljer tjänster till svenska företag och myndigheter, blir upp till 30 000 svenskar sjuka eller skadas utomlands varje år. En del av dem råkar illa ut i tjänsten, svenska företag har mängder av anställda på resande fot eller boende i andra länder.

Den största risken är att man inte är van vid miljön och trafiksituationen. Man kanske inte vet vilket taxibolag man ska välja för att minska risken för trafik­olyckor eller bli utsatt för rån, säger Håkan Kvarnström.

I Nepal är trafiken som Indien var för tjugo år sedan.

För anställda i främmande länder handlar det om att veta var närmaste sjukhus ligger och hur man får snabb hjälp om man måste lämna landet. Till skillnad från de infödda har de inget kontaktnät i form av vänner och släktingar att använda sig av om något händer. Det är där företaget har en roll.

Nepal är ett av de länder där Teliasonera nu är verksamt, via ett dotterföretag.
– Där är det fullständigt kaos i trafiken, det är som Indien var för tjugo år sedan. Därför har vi ett femtiotal specialutbildade chaufförer och egna bilar. Alla från företaget som kommer till Nepal blir hämtade av dem.

På Teliasonera hänvisas alla som bokar en resa till ett så kallat högriskland först till säkerhetsavdelning­en för att diskutera resan.

– Vanligtvis brukar individen själv inse att det inte är lämpligt att åka dit när vi förklarar situationen i landet och hur omfattande säkerhetsåtgärder som krävs. Är det ett högriskland är pådraget större. Då anlitar vi alltid mottagande personal för alla transporter, säger Håkan Kvarnström som har varit med om några allvarliga incidenter under sin tid som säkerhetsansvarig.

– Den värsta var för sex år sedan när kriget i Georgien bröt ut. Ryssland gick in i Sydossetien och ödelade i princip alla våra nätverk. Vi hade personal där som vi var tvungna att ta hem direkt.

De största riskerna är vanlig kriminalitet och trafikolyckor.

Den globala verkstadskoncernen ABB gör en egen riskklassning av världens länder. Det finns länder dit ABB-anställda inte reser på grund av säkerhetsläget, just nu exempelvis Syrien.

– De som ska resa till högriskländer får i vissa fall utbildning och alltid skriftliga instruktioner med väldigt konkreta råd, berättar André Ahlin, internationellt säkerhetsansvarig på ABB.

– Det kan handla om vilka hotell man ska välja eller hur man ska förflytta sig mellan flygplatsen och hotellet. Om man ska åka taxi, välja hotellets bil eller låta det lokala ABB-bolaget ordna den saken. Och i vissa fall använder vi oss av inhyrda företag med kännedom om säkerhetsläget som sköter transporter på plats. De största riskerna är inte terror, utan att drabbas av vanlig kriminalitet eller trafikolyckor.

Riskerna i trafiken försöker ABB minimera, bland annat genom att välja vilka vägar man ska använda och vilken tid på dygnet man ska åka. Om något ändå händer finns det ett journummer den anställde kan ringa och begära hjälp, dygnet runt. Är det ett land där ABB har ett kontor går det i allmänhet att få hjälp snabbt.

Resesäkerhet är en del av arbetsmiljöarbetet.

De anställda på industrikoncernen Sandvik, med verksamhet i 130 länder, tar hjälp av en extern leverantör för att förbereda sig inför affärsresor. Det rör sig om information om sådant som medicinska och säkerhetsrelaterade risker, kulturella aspekter, väder och vind och vilka vaccinationer som behövs.

– Resesäkerhet är en del av arbetsmiljöarbetet, och något som jag upplever att man tar ett större ansvar för nu än tidigare, säger Thomas Hellström som är säkerhetsansvarig på Sandvik.

Största riskerna?
– Det är trafikrelaterade händelser eller att folk blir sjuka. Ibland händer det också att personal blir bestulna på framför allt personliga tillhörigheter. Kriminaliteten är alltid en riskfaktor, och att vara säkerhetsmedveten och anpassa sitt beteende därefter är viktigt. Du ska exempelvis undvika att gå ut ensam i vissa områden när det är mörkt och vara aktsam med att dricka något du blir bjuden på av okända personer.

Christer Magnusson som är docent vid Stockholms universitet har ett förflutet bland annat som säkerhetschef på Ericsson. Han påpekar att det finns en skillnad mellan dem som "bara" är ute på resa och dem som bor varaktigt i ett annat land.

– Bor man i ett utvecklingsland syns man och kan bli kartlagd. Ganska många har familjen med sig, då gäller det att barnen och ungdomarna också förstår situationen. Är man anställd av något av de större exportföretagen så har de ett säkerhetspaket kring personalen. Det kan exempelvis vara larm både i bostad och på jobbet, och att man anlitar säkerhetsgranskade chaufförer.

Vår konung skrev ett brev till Saddam.

På Ericsson var han med om dramatiken när tre anställda fastnade i Irak i samband med Kuwaitkriget. När platschefen i Kuwait ringde och berättade att de tre männen saknades fruktade han det värsta. Men de var välbehållna, de hade gripits och fängslats av irakiska myndigheter.

– Vi jobbade med det ett år. Det var mycket förhand­lingar, en avgörande faktor till varför det gick bra till slut var att vår konung skrev ett brev till Saddam och bad att de skulle släppas.

Men det är inte bara krig, våld och farlig trafik som utgör risker. Christer Magnusson påpekar att det är viktigt att anställda som ska åka ut i världen får en ordentlig genomgång med experter och lär sig spelreglerna som företaget har att röra sig med. Risken för mutor finns i större eller mindre utsträckning överallt.

– Det är viktigt att känna till affärskulturen, vad man kan och inte kan göra, så att det inte kommer surt efteråt.

Säkerhetsbranschen är definitivt i växande. Säkerhetsföretaget Vesper Groups verksamhet startade 2004 och har i dag omkring 250 anställda runt hela jorden. Många av dem har en bakgrund från olika underrättelsetjänster. Vice vd:n Mikael Svensson har själv arbetat i försvaret. Inte förvånande är Vespers ingång underrättelsebaserad, berättar han.

– Hur ser ett hot ut? Finns det verkligen ett hot? Det gäller att förstå hotet och veta vilka som ligger bakom det, säger Mikael Svensson.

Vesper Group sysslar både med olika tjänster på plats i andra länder, exempelvis säkerhetsrådgivning och personskydd, och utbildning av anställda innan de far i väg. Men de gör även ”mognadsbedömningar” av företags säkerhetssystem. Resultatet är slående, säger Mikael Svensson. Eller kanske nedslående.

– När man tittar på arbetsplatssäkerheten i Sverige är företagen jätteduktiga. Ingen kan gå ut på fabriksgolvet utan skyddsutrustning och utbildning. Men samma företag kan skicka ner en ensam säljare som aldrig varit längre bort än Mallorca tidigare, till Angola.

– Ska jag lyfta fram ett enda råd så är det att göra en ordentlig research. Försök förstå riskerna på resmålet. Många tjänstemän planerar resan genom att endast välja flyg och hotell. De borde ägna en timme åt att läsa på om säkerheten på resmålet också.

Ebola tvingade hem Sida-personal

Ambassadens och Sidas bemanning i Liberia har dragits ned till ett minimum på grund av ebolautbrottet som skördat tusentals döds­offer i Västafrika.

– Dels handlar det om att skydda personalen. Det handlar inte bara om risken för ebola, skulle man få en annan sjukdom kan det vara svårt att få vård i dag. Vi vill inte heller riskera att belasta hälsosektorn i Liberia ytterligare i ett läge när alla resurser går till att bekämpa ebolan, säger Irene Rudefors-Zellinger, tillförordnad personalchef på Sida.

Sidas arbete i Liberia, som till stor del handlar om att samordna det svenska stödet till landet, får nu skötas på distans.

– Under nuvarande omständigheter var det inte möjligt att resa runt i landet, i Liberia satt de ändå till 90 procent inlåsta på ambassaden. Därför var det inte heller meningsfullt att vara på plats.

Internationellt

Unionen stöttar finska storstrejken

Över 40 000 privatanställda tjänstemän är i strejk mot den finska regeringens begränsningar av strejkrätten. Nu går Unionens ordförande Peter Hellberg ut till stöd för de strejkande, i ett uttalande som Kollega tagit del av.
Noa Söderberg Publicerad 1 februari 2024, kl 14:08
Peter Hellberg, Unionen till vänster och till höger Finlands flagga.
Samtliga finska tjänstemän på SSAB, Stora Enso och många andra företag strejkar mot regeringen
– Finlands sak är vår, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
Foto: Peter Jönsson/Hasse Holmberg/TT.

Kort efter att den finska högerregeringen tillträdde aviserades förslag om stora förändringar av landets strejkrätt, löneförhandlingssystem och regler kring uppsägningar. Regeringen meddelade också att de vill genomföra nedskärningar och sänka ersättningarna i landets välfärdssystem.

Den finska fackföreningsrörelsen reagerade skarpt och har, enligt egen utsago, försökt få till förhandlingar med regeringen utan framgång. Därför har stora delar av fackföreningsrörelsen varslat om politisk strejk under torsdagen och fredagen. Delar av flygtrafiken, skolor, fabriker och restauranger står just nu still.

Unionens systerförbund Pro har tagit ut över 40 000 privatanställda tjänstemän i strejk. På arbetsplatser som ABB, SSAB, Stora Enso och Sandvik har samtliga tjänstemän lagt ned arbetet. Förbundet deltar också i en demonstration på Senatstorget i centrala Helsingfors under torsdagen.
 

Unionen till de strejkandes försvar

Nu rycker Unionens ordförande Peter Hellberg ut till de strejkandes försvar. I ett uttalande som Kollega tagit del av skriver han att konflikten ”har sin grund i en omfattande politisk inblandning i lönebildningen”. Han fortsätter:

”Att genom politiken kraftigt förändra spelplanen utan att samtal och förhandling sker, det skadar förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är en dålig politik för Finlands löntagare!”

Hellberg uttrycker också sitt explicita stöd till strejkerna, demonstrationerna och ”de fackförbund i Finland som arbetar stenhårt för en rättvis, trygg och inkluderande arbetsmarknad”. Rubriken på uttalandet lyder ”Finlands sak är vår”.

Demonstrationer i Finland

Andreas Mårtensson är ordförande i riksklubben på Boliden Minerals – ytterligare ett av de företag där finska tjänstemän är i strejk. Han berättar för Kollega att han varit i kontakt med sina finska kollegor genom företagets bolagsstyrelse och Europeiska arbetsråd (EWC). Enligt Mårtensson har arbetsgivaren uttryckt ”neutralitet” inför konflikten och den svenska klubben har därför beslutat att inte göra någon särskild stödaktion. Däremot säger Mårtensson att han själv stöttar sina finska kollegor.

– Vi har ju svårt att göra sympatiåtgärder eller så, säger han och fortsätter:

– Men vi står bakom dem och stödjer dem i deras strid.

Den finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar på torsdagseftermiddagen att demonstrationen i centrala Helsingfors har "stort deltagande och folkmassan bara växer".