Annons
  • Foto: Bertil Ericsson/TT

Jobbar aktivt med positiv särbehandling

Publicerad 4 mars 2015, kl 12:43

Ikea och Ica arbetar båda aktivt med att få personer med funktionshinder in i arbetslivet, så kallad positiv sär­be­handling.

Ikeas arbete med mångfald grundar sig på idén att alla ska känna sig välkomna. Det innebär att varuhuset ska spegla hur samhället och kunderna ser ut. Det ska finnas anställda från olika kulturer, som pratar olika språk, har olika bakgrund och olika förutsättningar. För några grupper har man uppsatta mål.

– Vi jobbar inte med kvotering, men med positiv särbehandling. Före en rekrytering undersöker vi om det är någon grupp som är underrepresenterad. Vi har exempelvis sagt att den etniska mångfalden ska vara 29 procent, säger Åke Larsson, som är HR-chef på Ikea i Kungens kurva.

Det innebär också att Ikea samarbetar med en rad organisationer för att öka mångfalden i personalgrupperna. En av dessa är Conexi, som stödjer människor med autism/Aspergers syndrom. Tanken är att erbjuda arbetslivsträning så att steget ut i arbetslivet inte blir så stort.

Sammanlagt arbetar sex personer via Conexi i varuhuset. Med sig har de två handledare som står för det pedagogiska upplägget och kan rycka in och hjälpa till vid behov. Det kan handla om att berätta om arbetskläder, sociala koder och rutiner. Eller att vara en trygghet att vända sig till om något går snett.

– Alla personer som arbetar via Conexi är olika, så det är viktigt att inte generalisera. Någon klarar av att möta kunder, en annan tycker att det är jättejobbigt, någon är pratsam och social, en annan inåtvänd. En röd tråd är dock att det är viktigt med tydlighet. Att förstå vad som förväntas av en, säger Åsa von Dahn, som är vd på Conexi.

Bland kollegorna har reaktionerna på samarbetet med Conexi varit väldigt positiva.

– Vi lär oss av varandra. De som jobbar med oss men på Conexi får en plattform för arbetslivsträning, ett sätt att visa vad man kan och något att stoppa i sitt cv. Samarbetet med Conexi hjälper även mig att medvetandegöra mina fördomar, säger Åke Larsson.

Ikea är inte ensamt om att satsa på socialt företag­ande. Ica:s reklamfilmer med Jerry har gått få förbi. Den första kom hösten 2009 och spelade på fördomar om funktionsnedsättningar, i detta fall Downs syndrom.

I samma veva som reklamen lanserade Ica  ”Vi kan mer”, en riktad satsning på att rekrytera funktionsnedsatta i samarbete med Samhall och Sveriges Kommuner och Landsting. Målet var att tusen personer skulle få anställning inom fem år. Det uppnåddes redan efter tre år. I dag jobbar fler än 1 400 personer med någon funktionsnedsättning i handlarnas butiker.

– Om man skulle ta ett snitt av Sveriges befolkning och kika in i Ica-butiker runt om i landet, så skulle den avspeglas ganska bra tror jag, säger Lena Litens, som är HR-chef på Ica-handlarnas förbund.

Medlemsförbundet kan ge förutsättningar att rekrytera brett, men beslutet ligger slutligen alltid hos handlaren. För de små butikerna kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop. Att då avsätta tid till en handledare eller se över teknik och framkomlighet är tufft.

– Därför försöker vi omge oss med samarbetspartner, till exempel Arbetsförmedlingen, som kan stötta med olika hjälpmedel, säger Lena Litens.

Det senaste året har Ica tagit ett nytt grepp för att stötta personer som står långt från arbetsmarknaden. Den här gången i samarbete med Arbetsförmedlingen. Målet var att på tre, fyra år uppnå 2 000 nya praktikplatser. Hittills är man uppe i 1 600 platser.

– Tanken är att det ska leda till jobb, men också vara en start för en person som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi hoppas att handlarna sprider goda exempel emellan sig. De lyssnar mycket på varandra, säger Lena Litens. 

Conexi

Conexi, som betyder sammanföra/sammanfoga, grundades år 1999 av Åsa von Dahn och Magdalena Kydd.

Den första verksamheten öppnades på Ikea i Kungens kurva, den andra i Barkarby 2003. Sedan dess har företaget etablerats i Västerås, Linköping och Upp­sala.

Verksamheten vänder sig till personer med autism och till dem där klivet ut i arbetslivet är lite längre.

Lediga jobb
  • Läs även...

    Tristess skapar bråk på jobbet

    Att ha tråkigt på jobbet kan göra dig sjuk. Men det kan också skapa konflikter. Det visar forskning utförd på Mount Everest, som är direkt överförbar till arbetslivet.

  • Läs även...

    Partierna om: Framtidens arbetsliv

    Hur kan fler och bättre jobb skapas när arbetstillfällen försvinner på grund av digitaliseringen och automatiseringen?

  • Läs även...

    ”Unionen lever i det förflutna”

    Det var inte bara arbetsgivaransvaret som var en stötesten när Frilans Finans ville teckna kollektivavtal med Unionen. Enligt företagets vd Stephen Schad har förbundet ett ideologiskt arv som inte hör nutiden till. Han efterlyser också ett kollektivavtal anpassat till dagens arbetsmarknad.

  • Läs även...

    Här är det enda som hjälper mot utbrändhet

    Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete och socialt stöd är viktigt på en arbetsplats. Men inte nog för att förhindra utbrändhet. För det krävs sänkta krav i jobbet.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Så vill Unionen gå vidare med #MeToo

    I kölvattnet av #MeToo vittnar kvinnor över hela arbetsmarknaden om en arbetsmiljö med sexism, kränkningar och övergrepp. Så här vill Unionen gå vidare.

  • Läs även...

    Gudrun Sjödén kvar i garderoben

    Gudrun Sjödén och Gekås i Ullared vägrar att redovisa i vilka fabriker deras kläder sys. Det visar en färsk kartläggning gjord av organisationen Fair Action. H&M, Lindex, Åhléns och RNB får godkänt i granskningen.

  • Läs även...

    ”Det handlar om att våga”

    Arbetsmarknaden för redovisningsekonomer är god de närmaste åren. Ändå finns det flera exempel på hur personer med rätt ekonomiutbildning nobbas av kommersiella företag. Ekonomerna Alisa Okanovic och Urban Norberg uppmanar svenska arbetsgivare att våga mer – och anställa fler med både utländsk bakgrund och psykisk ohälsa.

  • Läs även...

    ”Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet”

    Många som har svårt att komma in i arbetslivet har precis den kompetens som företagen efterfrågar. Facket och arbetsgivarorganisationerna anger flera skäl till vad det beror på.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.