Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobbet blir bättre med åldern visar studier

Ju äldre du blir desto nöjdare blir du med jobbet. I två studier från Stockholms universitet beskriver arbetande pensionärer sina jobb som mer givande och mindre stressiga.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Äldre arbetande trivs bättre med sina jobb, visar två studier. Shutterstock.

Jobbet blir bättre med åldern. Det är resultatet från en enkät med 2 000 arbetande 60-plussare, samt en kvalitativ intervjustudie med arbetande pensionärer i åldrarna 64–75, som genomförts av forskare på SU.

Och den främsta anledningen till det är att arbetsvillkoren blir bättre. De medverkande i studierna beskrev att deras jobb blir mindre farliga, mindre obehagliga och mindre ansträngande. De upplevde även sina jobb som mer tillfredsställande.

– Det var många som använde ordet ”kul” för att beskriva jobbet. När man går in i detalj beskriver de jobbet som givande och meningsfullt. Det blir en plats där man kan åstadkomma saker och använda sin kunskap och erfarenhet till att bidra. Det är socialt, kollegialt och man tillhör något, säger Loretta Platts, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Flera förklaringar

Det finns flera förklaringar till detta. En av dem är, enligt Platts, vilka som medverkat i studierna; De som hatar sina jobb arbetar mest troligt inte längre än de behöver. Därför tror forskarna bakom studien att de som trivs med sina jobb vid 65, förmodligen även gjorde det vid 55.

Men det är inte hela förklaringen, för samtidigt visar studierna att de som fortsätter jobba även blir mer nöjda ju längre de jobbar.

– Det vi ser är att om man fortsätter jobba efter 60 upplever man att jobbet blir bättre. När vi följer folk, vartannat år, ser vi att de blir mer nöjda med jobbet och att särskilt den psykosociala delen av jobbet blir bättre. De flesta trivs med jobbet. De var väldigt mycket i nuet. Det handlade om inte om att de hoppades få någon belöning senare, utan det är här och nu som gäller, säger Loretta Platts.

Mer valfrihet i arbetslivet

Många arbetande i 60-årsåldern beskrev en bättre balans mellan arbete och fritid. En stor del hade anställningsformer som gör dem mer fria, vilket gör att jobbet inte upplevs som ett lika stort krav.

Äldre arbetstagare som är berättigade pension har också en ekonomisk trygghet. Det här gör att de i högre mån kan styra hur deras arbetssituation ser ut, hur många timmar de ska göra och vilka arbetsuppgifter de ska ha. Loretta Platts säger att flera seniora arbetstagare berättat att de kunnat välja exempelvis vilka projekt eller kunder de vill arbeta med, vilka timmar på dagen de ska arbeta och vilka möten de är med på.

– Jobbet ändras lite när man går ner i tid på det sättet, du får en större möjlighet att välja vad du vill göra och det blir mer flexibelt. Man kommer in, man gör sitt och man går hem, säger Loretta Platts.

Läs mer:

Kerstin fick nytt jobb vid 74 år

Hjärnfunktioner förbättras med stigande ålder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.