Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jobbhandbok avväpnar förtryckare

Bit inte ihop. Gå till facket i stället. Det uppmanar författarna Sara Berg och Rebecka Bohlin såväl kvinnor som män i sin nya bok om feministiskt självförsvar i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad 23 september 2013, kl 09:16
Bit inte ihop Rebecka Bohlin Sara Berg

En praktisk handbok för arbetslivet. Så skulle man kunna beskriva den nya boken Bit inte ihop - sätt gränser på jobbet.  De båda författarna har arbetat ihop med att hålla kurser i feministiskt självförsvar och använder sig av sina kunskaper i boken, men egentligen kan den läsas av alla som är i underläge i hierarkin - vanliga dödliga anställda.

- Vi använder metoder från våra kurser, men boken är bredare än så. Vi riktar oss till alla som har problem på jobbet.  Det behöver inte bara handla om genus, det kan handla om att du är visstidsanställd, ung, har svenska som andraspråk till exempel, säger Rebecka Bohlin, frilansjournalist inriktad på arbetsmarknad och genus.

Boken innehåller, förutom fakta från forskning, olika exempel på hur anställda i allmänhet och kvinnor i synnerhet kan bli bemötta på arbetsmarknaden, men också hur de kan avväpna olika typer av förtryckare. Författarna lyfter fram fackets unika styrka i sammanhanget.

- Vi lever i en tid där det är mycket skitsnack om facket från alla håll och kanter, från både höger och vänster. Det är en ganska farlig utveckling. Facket är en jätteviktig aktör för att skapa förändring och ensam är inte stark på jobbet, säger Rebecka Bohlin.

- Vi lever i en tid av "flexibilisering" och vi kan inte gå emot det en och en. Vi måste hitta gemensamma lösningar.

Det finns många konkreta råd i boken - till exempel vad man ska tänka på inför löneförhandlingen eller hur man bäst hanterar sexuella trakasserier och härskartekniker.  Författarparet ställer också krav på förändringar som sänkt arbetstid, neddragning av tempot på jobbet och individuell föräldraförsäkring.  De ifrågasätter 24-timmarssamhället och förespråkar nattis och längre öppettider på förskolan.  Men Rebecka Bohlins bästa råd till sina läsare är att de ska ta sig själva på större allvar.

- Lyssna på dig själv, skruva upp volymen på känslan av att något är fel och gör något åt det. Bit inte ihop helt enkelt.

Fakta

 1. Hur mår du på jobbet? Ta dig tid att lyssna på dig själv, skruva upp volymen på dina känslor, analysera vad de beror på och formulera vilka förutsättningarna är för att du ska kunna trivas.

2. Du behöver inte hitta någon perfekt formulering för att säga ifrån och ställa krav. Viktigare är att du reagerar på orättvis behandling, står upp för dig själv och håller fast vid din ståndpunkt även om du möts av motstånd. Prata gärna med någon kollega du litar på och se hur ni kan stötta varandra.

3. Jämför din situation vad gäller lön, arbetstider och belastning med kunskapen om kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Generellt tjänar kvinnor sämre, arbetar på udda tider, hänvisas oftare till otrygga anställningar och deltidsjobb samt exponeras för en sämre arbetsmiljö.

4. Inventera om så kallade härskartekniker förekommer på din arbetsplats. Passerar dina förslag på personalmötena obemärkta medan Bengts gamla haranger jämt möts av nickar och bifall? Då kallas härskartekniken osynliggörande.

5. Formulera för dig själv vad du tycker är en rimlig arbetsbelastning. Var inte för snabb att erbjuda dig att utföra merjobb för att få en klapp på axeln. Du riskerar att bli tagen för given och belastas än hårdare.

6. Formulera för dig själv i vilken riktning du vill röra dig, på jobbet och i privatlivet. Är det viktigaste för dig att ta ansvar för klimatförändringarna eller att göra karriär? Stå upp för dina värderingar och låt dem prägla din vardag.

7. Kom ihåg att ensam inte är stark. De rättigheter vi har på jobbet, allt ifrån 40-timmarsveckan till semesterrätten och arbetsmiljölagen, är resultatet av gemensam kamp. Prata med dina arbetskamrater om problem som borde kunna lösas och ta ansvar för att alla på din arbetsplats blir aktiva medlemmar i facket. Ni har mycket att hämta i arbetsmiljölagens krav på att ett förebyggande arbetsmiljöarbete även inbegriper psykosocial stress.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.