Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Julkalender Lucka 9: Lönegaranti
Konkursen är här,
och det är kaos på jobbet.
Oron är stor, i fogdens ögon bor ett
Omåttligt begär
Men anställd kan känna sig fri
Tack vare statlig lönegaranti
När konkursen är här.
och det är kaos på jobbet.
Oron är stor, i fogdens ögon bor ett
Omåttligt begär
Men anställd kan känna sig fri
Tack vare statlig lönegaranti
När konkursen är här.
Vänta inte med att kontakta facket om din lön inte dyker upp på kontot när den ska. Att lönen uteblir kan vara ett tecken på att företaget är på obestånd och riskerar att försättas i konkurs, vilket innebär att företaget avvecklas och alla tillgångar används för att betala skulder.
Lagen om företagsrekonstruktion ger företag på obestånd chansen att undvika konkurs, företaget ges en chans att återhämta sig.
När ett företag går i konkurs ska du som arbetstagare inte bli utan lön. Oavsett om du är tillsvidareanställd, vikarie eller har någon annan form av anställning omfattas du av den statliga lönegarantin om du står till arbetsmarknadens förfogande.
Lönegaranti betalas ut i max åtta månader, tjänar du mycket kan tiden du får lönegaranti bli kortare (taket är fyra prisbasbelopp = 186 000 år 2019). Det finns även möjlighet att få ut ersättning för semester, men sparade semesterdagar riskerar att frysa inne.
Under uppsägningstiden är anställda inte arbetsbefriade per automatik. Det är konkursförvaltaren som avgör om du ska jobba eller inte.
Du kan behöva vänta mellan en och upp till sex månader för att få ut garantin, men har din förre arbetsgivare gått under jorden kan det ta ännu längre tid.
Kollegas julkalender
I Kollegas fackliga julkalender innehåller varje lucka ett fackligt begrepp, presenterat i form av ett julklappsrim.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
