Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Julmat hot mot hälsan

Det är inte bara tomtar som kryper fram ur vråna vid den här tiden - lömska bakterier som Staphylococcus aureus, Bacillus cereus och Clostridium perfringens trivs utsökt i mat som står framme i timmar och dessutom åker skytteltrafik in och ut i kylskåpet dagarna runt jul.
Johanna Rovira Publicerad 23 december 2014, kl 12:24
TT
Se upp för bakterierna! Låt ej stå. TT

- Varm och kall mat ska helst inte blandas – de kan kontaminera varandra, säger Anna Post, universitetslektor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet.

- Mitt tips är att ta fram det kalla först, som förrätt och sedan ta fram det varma allt eftersom.

Att ge sig på att grava lax om man inte har så mycket matlagningskunskaper kan också vara vanskligt – just hemlagad gravlax och självinlagd sill är något som folk tenderar att bli sjuka av runt juletid.

- Se till att laxen är fryst i minst tre dagar innan du gravar den för att bli av med parasiter. Eller köp färdiggravad lax och sill – det är ett säkert kort.

En sillburk som varit öppnad och utsatt för bakterier i luften och på bestick, håller sig i en vecka, max 14 dagar. Annan julmat kan bli dålig på betydligt kortare tid, särskilt om du inte värmer den tillräckligt innan den äts.

- Du måste värma maten till 70 grader för att bakterierna ska dö. Nuförtiden frestas vi att mikra allt, det går snabbt men det är inte alltid det blir tillräckligt varmt rakt igenom. Säkrast är att värma i ugnen, säger Anna Post.

Extra noga bör man vara med risgrynsgröten och Ris à la Malta – de innehåller både ris och mjölk och båda är extra känsliga för att stå framme länge i rumstemperatur. Anna Post tips är att låta risrätterna stå i kylskåpet till det är dags att äta och att servera dem i små portionsskålar i stället för att alla ska ta för sig själva ur en större bytta.

- Håll god hygien när du lagar, tvätta händerna och håll alla ytor rena. Men framförallt bör vi fråga oss om vi verkligen behöver så mycket mat på julbordet. Måste man ha fem sorters sill?

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.