Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kameratekniker

Häromdagen hade han en kamera med vitlökssås.
- Många fel beror på kunden. De har tappat den i backen eller hällt någon vätska på den, säger kamerateknikern Lennart Söderberg.
Eva Karlsson Publicerad 17 augusti 2009, kl 11:03
Lennart Söderberg har lagat kameror i mer än 30 år.

På de analoga kamerornas tid var Lennart Söderberg mekaniker. Felen syntes med blotta ögat och han slipade, borrade och hamrade ut trasiga delar och ersatte med nya. Sedan kom digitalkamerorna på nittiotalet och plötsligt hade han ett IT-yrke. Nu består kamerahuset nästan bara av kretskort och allt jobb sker via datorn.

- Det är könlöst, lite tråkigare. Men samtidigt har det blivit mer av ett detektivarbete. Koderna kan ge en fingervisning men man kan inte se felen som man gjorde förr.

Lennart Söderberg, som jobbar i Solna trots att företaget heter Malmö Intervision Visual Service, har lagat kameror sedan 1976. Han bildade eget 1983 men gick tillbaka som anställd 2004 då Canon, det märke som han jobbade med, beslöt att dra in alla auktoriseringar och bara låta ett fåtal få sköta deras kameraservice.  

- Firmans första ägare gick i konkurs. Sedan blev vi uppköpta av några som varken hade branschkännedom eller chef. Sedan två år tillbaka har vi en dansk arbetsgivare. Det har varit jäkligt påfrestande med alla byten, vi känner oss som strykpojkar. Vi jobbar med små marginaler och det gäller att jobba för fullt för att gå runt.

- I vintras kände vi oss tvungna att bilda klubb. Jag blev vald till ordförande, jag klarar inte av att blunda för orättvisor. Danskarna är ovana vid alla våra regler. De finner det löjeväckande med så många möten och allt protokollskrivande. Ibland kan man tycka att de har en poäng, vi har nog mycket att lära av varandra.

Hur kom det sig att du började som tekniker?

- Jag var jätteintresserad av fotografering och hade olika objektiv och fotograferade allt från myror till människor. Jag började jobba på kundtjänsten på Canon 1974. Kamerateknikernas jobb såg jäkligt roligt ut och jag fick chansen att börja som det två år senare.

Vilken utbildning behövs?

- Jag hade ingen särskild utbildning men jag var händig och hade finmotoriskt sinne.

Hur lång tid tog det att lära sig jobbet?

- Det är väl som med alla jobb, blir man någonsin hundraprocentigt fullärd?

Vilka är kunderna?

- Fotobutiker, yrkesfotografer, amatörfotografer. Vi har hela Canon. Jag har proffsbiten och kunder inom press, porträtt och liknande. Man lär känna dem och ibland ser man dem på Rapport när de står och fotograferar på någon presskonferens.

Vilka fel är vanligast?

- Det kan vara slitage eller kortfel, ibland är hela kameran död. Många fel beror på kunden. Det vanligaste är att de har tappat den i backen. Jag har också fått göra rent kameror som innehållit champagne, kräks, solkräm, hundpiss och, nu senast, vitlökssås. Kameran och såsen stod på ett vingligt bord.  

Vad har du för arbetstider?

- Från åtta till halv fem.

Jobbar du mycket övertid?

- Periodvis kan det bli en del, särskilt på höstarna när kamerorna med sand kommer hit. Då har vi ju själva haft semester och berget har växt under tiden.

Hur ser en bra respektive dålig dag ut?

- Det känns som ett lotteri varje morgon. En bra dag är när allting flyter. Inga buggar i datorn och man hittar felen. Dåliga dagar är när datorn inte vill starta trots hundra försök. Det är knäckande för självkänslan när man har gjort noll kameror och noll kronor under en hel dag. Det är också stressande när man inte hittar felen och kunden, som kanske ska på utlandsreportage, väntar på en. Då kan man längta efter ett annat jobb, som att man var sopare på en lastkaj och bara behövde ställa ifrån sig kvasten vid arbetsdagens slut.

Blir kunderna alltid nöjda?

- Proffsfotograferna är tacksamma att jobba med, de förstår vår sits. Vi har haft ett jäkligt bra samarbete i flera decennier. För ett par veckor sedan hjälpte jag en fotograf som ringde mig på min privata mobil. Jag satt i bilen på hemväg. Han skulle till Lettland och hade fel på sitt vidvinkelobjektiv. Jag hade bara trubbiga verktyg hemma men jag lyckades laga objektivet. Det gjorde jag gratis. Så snäll är jag. En fotograf som inte blev lika glad var han som skulle till Thailand. När han kom fram och tog upp sin kamera ramlade frontlinsen ur. Vi hade glömt att dra åt skruvarna...

Är du nöjd med din lön?

- Nej. Jag tjänar 27 250 kronor i månaden. Det är en dålig lön när man börjar närma sig pensioneringen.

Fotograferar du lika mycket nu som när du började i branschen?

- På skolavslutningarna är jag den ende föräldern utan kamera. Nej, jobbet tog död på hobbyn. Har jag med mig kameran på semestern kan det bli en bild från Arlanda.

- Min nya hobby är att sjunga i kör. Det är en säkerhetsventil. Jag började när jag var femtio. Hade jag vetat att det var så roligt har jag börjat tidigare.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.