TCO:s, LO:s och Sacos gemensamma Brysselkontor har som uppgift att bevaka samarbetet i Europeiska Unionen. Karla Wixe har arbetat på kontoret sedan juni i år, och efterträder Per Hilmersson som i september blev internationell chef på TCO.

Grattis till den nya tjänsten!
- Tack, det känns väldigt bra. När jag började i somras hade jag ingen tanke på att det skulle bli så här, men vi har fått ta nya tag under hösten och jag fick en ny roll. Nu känns det som ett helt naturligt steg.

Vilka blir de viktigaste frågorna för dig att ta itu med under 2016?
- Dels arbetskraftens rörlighet i EU, med EU-kommissionens ”labour mobility package”  och socialförsäkringssystemens utformning. Hur man ska kunna ta med sig förmåner mellan länder, till exempel. Sedan har vi  väntat på en översyn av utstationeringsdirektivet, som såklart är viktigt utifrån ett svenskt perspektiv, med Laval-problematiken.

- Att få till en ökad facklig dialog inom EU blir också en viktig fråga. För närvarande angrips fackliga rättigheter på flera håll. Under året har vi sett hur den fackliga modellen i både Finland och Storbritannien hotats. Vi måste fortsätta driva grundläggande idéer om facklig samverkan. Från svenskt håll ser man ofta att den sociala dialogen inte fungerar lika bra i andra länder.

- Och migrationsfrågan blir förstås viktig, hur vi kan integrera flyktingar på arbetsmarknaden. Det finns mycket att göra.

Hur fungerar de svenska fackens arbete på EU-nivå, tycker du?
- Bra, tycker jag. Samarbetet mellan de tre centralorganisationerna, LO, TCO och Saco är väldigt starkt. Det ser man på andra kontor i Bryssel där det kanske saknas en centralorganisation, att de också saknar den tyngd vi har.

- Vi får också bra hjälp av experter på förbundsnivå när vi behöver det. Svenska fackförbund är aktiva på EU-nivå, också inom branschdelegationerna.

- Men jag får ofta den frågan när fackliga grupper besöker Brysselkontoret, hur kan vi samarbeta mer med andra? Jag brukar säga: Lyft luren och ring era kollegor i andra länder. Det märks att intresset växer för att jobba på mer övergripande EU-nivå. Särskilt i de förbund där det finns en stor rörlighet bland arbetstagarna.

Hur länge har du jobbat med EU-frågor?
- Sedan studietiden. Det började med en praktik på ett svenskt regionkontor i Bryssel 2009. Sedan var jag inne en sväng på UD. 2014 kom jag till Europaparlamentet och i somras till Fackliga Brysselkontoret. Bortsett från när jag satt i tingsrätten i två år har jag ägnat mig åt EU-frågor ända sedan 2009.

Vad har du för facklig bakgrund?
- Ingen. Men jag har alltid varit medlem och engagerad i fackliga frågor. Nu är jag medlem i Jusek. Jag jobbade tidigare med arbetsrätt på en advokatbyrå, för både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Där fick jag en god inblick i fackliga frågor.

Nu är du hemma i Luleå. Hur ska du fira jul?
- Med min dotter, min mamma och min bror. Det är inte kallt, men vi har snö. Det blir en vit jul.