Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Karriär hindrar kvinnor att skaffa barn

Var fjärde kvinna under 36 år väntar med att skaffa barn för att inte skada sin karriär, enligt en undersökning från Unionen. På Clas Ohlson jobbar man aktivt för att föräldraskap inte ska ses som ett hinder i karriären.
Anita Täpp Publicerad 6 mars 2020, kl 11:13
Dean Drobot/Colourbox
Var fjärde kvinna skjuter upp att bli föräldrar på grund av att det skulle skada deras karriär. Dean Drobot/Colourbox

Enligt undersökningen, som gjorts av Novus på uppdrag av Unionen, väntar 25 procent av kvinnorna bland unga privatanställda tjänstemän med att skaffa barn därför att de anser att det skulle påverka deras karriär negativt. Motsvarande siffra bland männen är tolv procent.

Dessutom anser sig 30 procent av kvinnorna ha fått en lägre lön för samma arbete som männen på grund av sitt kön. Bland männen upplever bara tre procent detsamma.

I en kommentar till undersökningen säger Unionens ordförande Martin Linder:

– Allt för många unga kvinnor i tjänstemannayrken upplever negativ särbehandling på olika sätt. Det visar att kampen för ett jämställt arbetsliv är långt ifrån över.

Det är något som Unionen också gett uttryck för i årets avtalsrörelse där man ställt krav på att arbetsgivare ska upprätta handlingsplaner för att förhindra att föräldralediga missgynnas i sin lön- och karriärutveckling. Förbundet vill också se att alla anställda ska få 90 procent av lönen i upp till fem dagar per kalenderår som löneutfyllnad vid vab, vård av sjukt barn.

Läs mer: Unionen kräver löneutfyllnad vid vab

Ett annat sätt att jobba aktivt med jämställdhet kopplat till föräldraskap är att fylla ut lönen i samband med föräldraledighet. Så gör man på Clas Ohlson.

Utöver den föräldralön som betalas ut enligt kollektivavtalet får alla anställda nu, sedan ett tiotal år tillbaka, också löneutfyllnad som ihop med föräldrapenningen innebär att man får upp till 90 procent av lönen under en period av sin föräldraledighet. Löneutfyllnaden utgår med tio procent av den fasta grundlönen. Hur mycket det blir och hur länge det gäller beror på anställningstid.

– Den är också till för att uppmuntra fler pappor att vara hemma och det har också lett till att betydligt fler är det, säger Maria Thulemark, HR business partner på Clas Ohlson.

Ett annat bra exempel på deras jämställdhetsarbete är, enligt henne, att man har rekryterat flera kvinnor till chefsroller strax innan de har gått på föräldraledighet.

– Det viktigaste är naturligtvis att få rätt person på rätt plats. Men det här sänder också ut positiva signaler i organisationen. Vi vet ju att kvinnor tyvärr kan känna att barn kan vara ett hinder i karriären, när det egentligen borde vara precis tvärtom. Men det här motbevisar det.

Att Clas Ohlson nu har en kvinnlig vd liksom att både koncernledningen och ledningsgruppen är helt jämställd sänder också ut viktiga signaler till de anställda, sett ur jämställdhetssynpunkt, framhåller Maria Thulemark.

– Just nu har vi också målet att det ska vara 40/60 bland alla anställda, oavsett kön. Och på sikt strävar vi mot att det ska bli helt jämställt, säger hon.

Ytterligare en sak som ska bidra till att barnafödande inte ska ses som ett hinder är att man på senare år också har infört en flexibilitet så att tjänstemännen lättare ska kunna kombinera arbetsliv och familjeliv.

– Det betyder att man kan jobba hemifrån vid behov och har också lett till att vi har fått ett mycket öppnare klimat där det viktiga är vad man presterar, inte arbetstiden i sig eller var man arbetar, säger Maria Thulemark.

Undersökningen gjordes av Novus på uppdrag av Unionen i juni 2019 och bygger på svar från 1 017 privatanställda tjänstemän mellan 18 och 36 år.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström