Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Karriärcoachen ger råd

Jag kommer på mig själv att gång på gång hoppa på nya spännande projekt och säga ja till saker både till höger och vänster. Mina ordinarie uppgifter blir lidande. Jag inser att det inte håller i längden. Hur ska jag göra?

Det känns som att jag inte är så attraktiv för arbetsgivarna på grund av förutfattade meningar om mitt yrke. Hur ska jag få in foten?

Måste jag skriva om mitt cv för olika jobb jag söker, eller går det bra att återanvända samma cv?

Kollegas karriärcoach Monica Fagerström ger råd om vanliga problem i jobbvardagen.
Publicerad 7 januari 2015, kl 15:25

 

Hjälp – var är stoppknappen?

Fråga:
”Jag är på en arbetsplats där jag trivs alldeles utmärkt. Det händer mycket utvecklande saker både för egen del och för hela vår organisation. Men! Jag kommer på mig själv att gång på gång hoppa på nya spännande projekt och säga ja till saker både till höger och vänster. Mina ordinarie arbetsuppgifter blir alldeles för lidande. Jag reder ut det nu, men inser att detta inte håller i längden. Har du några tips och trix på hur jag kan tänka och handla kring det hela?”

Monica Fagerström svarar:
”Vissa personer har en drivkraft att vilja starta upp projekt, ser möjligheter och injicerar energi. De greppar varje möjlighet till nya perspektiv och går i princip i gång på allt bara det är nytt. Denna drivkraft är absolut nödvändig för alla företag för att kunna utvecklas och få det mod som behövs för att drivas framåt. Utifrån din beskrivning av dig själv kan jag gissa mig till att detta är en av dina drivkrafter. Du beskriver tydligt att dina ordinarie arbetsuppgifter blir lidande och då blir det viktigt för dig att ”stoppa” dig själv.

Ett sätt är att alltid bestämma att du inte ger besked direkt. Att du utill exempel ber att få återkomma om två timmar. Under den tiden ställer du dig frågorna: hinner jag? Är det prioriterat av organisationen? Leder det till de mål som jag har?

Skulle det vara en överordnad som ber dig om att bidra till ett nytt projekt är det viktigt att du säkerställer samma frågor som ovan: När, var och hur mycket tid kommer det att ta? Kolla igenom om det är rimligt och kommer du fram till att det inte är det så be överordnade om hjälp med prioriteringen och fråga om något kan stå på ”stand by” så länge.

På så sätt tydliggör du både för dig själv och för din chef/ledare att du ser alla arbetsuppgifter som en helhet och att helheten ska fungera.

Hur får man in en fot i en ny bransch?

Fråga:
”Jag är småbarnsmamma, arbetar som flygvärdinna och vill nu komma ner på marken. Det känns som att jag inte är så attraktiv för arbetsgivarna på grund av förutfattade meningar om mitt yrke. Tidigare pluggade jag bland annat ekonomi och PA, så jag har en utbildning i grunden. Vill gärna arbeta med människor och tror att jag skulle passa och trivas på en HR-avdelning. Frågan är hur får jag in foten?”

Monica Fagerström svarar:
”I dag är du i en position och organisation som kräver en viss sorts kompetenser. Du ska nu vidare till något som vid första anblick kan se ut som något helt annat. Vad jag tänker är att du ska börja med att ta reda på vad som efterfrågas i detta nya som du vill till. Du ska helt enkelt göra en grundlig omvärldskoll.

Vilken formell kompetens efterfrågas oftast på HR-avdelningar? Ser det olika ut mellan kommun, näringsliv, statliga organisationer? Vilka olika yrkeskategorier finns inom HR? Hur ser en generell profil ut i form av egenskaper och drivkrafter hos de som jobbar på en HR-avdelning?

Nu har du en yttre kartbild av vad som oftast krävs och efterfrågas. Nästa steg blir att göra en inre kartläggning, av dig själv. Vad har du för formell kompetens? Erfarenheter? Egenskaper?

Nu till den spännande biten: hur väl stämmer de två kartbilderna överens? Det kanske är så att du inser att det är saker du behöver utveckla och komplettera. Då blir nästa steg att kolla var och hur du kan göra detta.

Vad du och många andra som vill ta sig in på nya arenor kan vara hjälpta av att förstå är att det är du som bestämmer över hur du vill marknadsföra dig. Är det så att ditt senaste yrke  inte till ytan matchar det nya så lägg stort fokus på att formulera en sammanfattande profil som lyfter fram det som den nya arenan efterfrågar. Du behöver helt enkelt ”översätta” erfarenheter och kompetenser så att mottagaren får ord som stämmer överens med det språk som talas hos dem.

En sammanfattande profil är det som i ditt fall ska ligga först i ditt cv och verkligen vara väl formulerat på LinkedIn. Och sedan då…?

Jag säger det igen: kontakter. Både av befintliga relationer och att du lägger stort fokus på att ta kontakt med dem som du är nyfiken på och kan tänka dig att arbeta hos.

Måste jag variera mitt cv för olika jobb?

Fråga:
”Jag är nyutexaminerad med en bred utbildning och kompetens. Jag sitter nu här och har gjort mitt cv och håller på med mitt personliga brev. Om jag har förstått det rätt så ser cv:t ut på samma sätt oavsett vem jag skickar det till och att det är det personliga brevet som ändras. Stämmer detta eller har du något annat sätt som du tycker att jag ska göra det på? Tacksam för tips i denna djungel.”

Monica Fagerström svarar:

Som övergripande svar så blir ditt cv och ditt personliga brev aldrig färdiga. Båda anpassas varje gång efter vem mottagaren är och att det ska matcha vad det är de söker och vill ha.

Det första du ska göra är att sätta dig in i vem mottagaren är. Vad är det för typ av företag? Det är en stor skillnad på hur ett cv ser ut till en reklambyrå jämfört med en advokatbyrå. Vad har företaget för värderingar, mål och visioner? Till detta kan du lätt koppla din egen motivation och drivkraft.

Vem är den faktiskt mottagaren i person? Är det en ansökan direkt till företagets vd eller går det via en HR-avdelning? Eller är det via en rekryteringsbyrå där du i det svåra fallet kanske inte ens vet vem som är slutmottagaren av din ansökan?

Precis som de ofta googlar dig ska du googla dem. Hur ser deras profil ut på Facebook? På LinkedIn? Hur framställer de sig själva? Vad har de medverkat i för forum? Har de skrivit några artiklar? På detta sätt får du en uppfattning av hur de är som personer och kan på så sätt anpassa din ton och ditt språk.

Se det som att du är ute på en dejtingsajt. Du kollar in deras profil och anpassar din approach för att väcka intresse. För du får aldrig glömma att ditt cv och ditt brev inte ger dig jobbet. De tar dig till intervjun. Så sitt inte och håll inne med saker som du tänker att du ska glänsa med på intervjun. Det är dock viktigt att du kommer ihåg att det är bättre att lyfta fram tre saker som glänser och sticker ut än att du öser på med allt.

Avslutningsvis kan jag säga att ditt cv är din sammanfattning av allt du har gjort och kan och vem du är upp till dags datum. Ditt personliga brev är riktat mot framtiden. Min kollega brukar beskriva det som att ditt personliga brev är ditt skyltfönster som ska locka till att gå in i butiken.

 

Kollega
[email protected]

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.