Annons
Annons
  • Åsa Olli Segendorf är chef för Konjunkturinstituets enhet för arbetsmarknad och prisbildning. I förgrunden Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén. Foto: Olle Lindström/TT

KI: Låga löneökningar kan ge högre arbetslöshet

Publicerad 7 oktober 2015, kl 14:20

När penningpolitiken är satt ur spel kan mycket låga löneökningar ge högre arbetslöshet, konstaterar Konjunkturinstitutet. Samtidigt varnar Svenskt Näringslivs ekonomer för det motsatta.

Är det rimligt att utgå från Riksbankens inflationsmål när man gör upp om lönehöjningarna?

Ja, tycker Konjunkturinstitutet i sin lönebildningsrapport där man konstaterar att inflationen är på väg upp.

I normalfallet bidrar en återhållsam löneökningstakt till högre sysselsättning, enligt den ekonomiska teorin. Högre efterfrågan på arbetskraft i kombination med en expansiv penningpolitik gör att företagen investerar och bygger ut produktionskapaciteten.

Men det ekonomiska läget med en negativ reporänta är inte normalt. Riksbanken har därför begränsade möjligheter att bedriva en mer expansiv penningpolitik, konstaterar KI, vars slutsats är att ”mycket låga löneökningar kan ge högre arbetslöshet”.

På den punkten får KI inte oväntat mothugg från Svenskt Näringslivs ekonomer. I en ny rapport pekar man på att sedan inflationsmålet på 2 procent infördes 1995 har inflationen i snitt legat på cirka 1,2 procent. Lönerna har ökat mer än vad inflationen och produktivitetstillväxten skapat utrymme för, enligt Svenskt Näringsliv. Det har i sin tur minskat företagens vinstmarginaler, minskat investeringsviljan och dessutom försämrat de svenska företagens konkurrensmöjligheter.

På sikt skulle sådana överskattningar kunna innebära cirka 70 000 färre jobb färre, enligt Svenskt Näringsliv. Lösningen på problemet skulle i stället vara att anpassa inflationsförväntningarna till inflationen, och låta löneökningarna utgå från en realistisk bedömning av inflationen.

Läs även: Låg inflation hotar löneökningar

Det finns dock löner som även KI anser är för höga i dag. Enligt KI är den svenska lönestrukturen sammanpressad. En ”anpassning” av lägstlönerna, tror man därför, skulle öka chanserna för dem med låg utbildning och liten relevant arbetslivserfarenhet att få jobb.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Sänkt arbetstid på SSAB

    Stålbranschen är hårt pressad av en minskad orderingång. För att spara pengar har nu därför SSAB erbjudit en stor majoritet av sina tjänstemän att gå ner i arbetstid, vilket 90 procent av dem har nappat på.

  • Läs även...

    Ny funktion ska minska sjukskrivningar

    Det kan ta lång tid att komma igen efter att ha gått in i väggen. Men tack vare rehabkoordinatorn på pappersbruket Billerud Korsnäs blev Lottas sjukfrånvaro kort. Insatserna fick även positiva effekter på arbetsplatsen.

  • Läs även...

    Gör din röst hörd!

    I dessa tuffa tider har facket mycket stor betydelse. Till exempel genom att teckna kollektivavtal om korttidspermitteringar för att rädda företag och jobb. Och för att hålla emot när näringslivet håller omotiverat hårt i lönepengarna.

  • Läs även...

    Därför bråkar Sverige om minimilöner i EU

    I morgon, onsdag, lägger EU-kommissionen fram ett förslag om reglering av minimilöner på Europanivå. Men arbetet med förslaget har stött på stort motstånd från de nordiska länderna.

  • Läs även...

    Många beredda avstå löneökningar tillfälligt

    Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.