Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Klarar du Kollegas kuliga sloganquiz?

En del är så bra att vi aldrig glömmer dem. Andra minns vi ändå och några har vi glömt. Hur bra är du på företagens slogans? Testa dina kunskaper i Kollegas sloganquiz!
David Österberg Publicerad
Loggor och ett frågetecken.
En lyckad - eller iriiterande - slogan kan etsa sig fast. Hur bra är du på att matcha företag och slogan? Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Ordet slogan kommer från gaeliska sluagh-ghairm som betyder stridsrop. Genom åren har många stridsrop ekat från annonstavlor och tidningssidor och en del av dem minns vi kanske fortfarande. Eller vad sägs om ”Ta’t lugnt, ta en Toy”, ”MER – för god att kolsyra” eller ”Den gula hinnan, det är känt – borstas bort med Pepsodent.”

Fortfarande är reklamslogans en viktig del av företagens marknadsföring. Men det gäller att tänka till när stridsropet ska formuleras. Copywritern Mattias Åkerberg skriver på sin blogg att en bra slogan ska ”samla, stärka och förtydliga andra människors bild av ditt varumärke.”. Dessutom ska den vara kort, lätt att komma ihåg och smart.

Fast kanske är slogans på väg ut? När öltillverkaren Heineken drog igång sin senaste reklamkampanj i USA i somras gjorde de det helt utan slogan.

– Vi tror att Heineken står för en uppsättning värden, snarare än en uppsättning ord, sa Heinekens varumärkeschef till tidningen Ad Age.

Det må vara hur det vill med den saken. Kollega har satt samman en sloganquiz där du själv kan testa hur väl företagen har lyckats med sin hjärntvätt. Lycka till!

Facit hittar du här eller längst ner i rutan.

Kan du matcha slogan och företag?

  1. När du får oväntat besök
  2. Simply clever
  3. Plötsligt händer det
  4. Probably the best beer in the world
  5. Impossible is nothing
  6. Discover your smile
  7. Att läsa är att resa
  8. You’re not you when you’re hungry
  9. Priset är skillnaden
  10. The best a man can get
  11. Das Auto
  12. Ärlighet, vaksamhet, hjälpsamhet
  13. Välkommen in under eken
  14. Makes people talk
  15. We are family
  16. Think different

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Forskare: ”Regeringens bidragsreform är ren signalpolitik”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.
Sandra Lund Publicerad 15 april 2026, kl 06:01
En kvinna sitter i ett kaklat badrum med händer över huvudet. Hon ser ut att ha ångest.
Personer som får försörjningsstöd har i allt högre grad komplexa problem – i gruppen ökar suicid och suicidförsök, enligt forskning om ekonomiskt bistånd. Foto: Christine Olsson/TT
Foto: Sören Andersson

Andelen som avlidit i suicid, eller vårdats för suicidförsök, har under senare år ökat hos de som får försörjningsstöd från socialtjänsten.

Samtidigt som det minskat eller planats ut hos den  övriga befolkningen.

Klara Hussenius är forskare i socialt arbete, och undersöker hur ekonomiskt bistånd utvecklats under 2020-talet. 

Hon säger att man inte ska se det som att fler biståndsmottagare dör i suicid i rena antal.

Däremot utgör personer med svår problematik en växande andel av biståndsmottagarna. Det behöver ses i ljuset av att biståndsmottagandet minskat till historiskt låga nivåer det senaste decenniet. Minskningen verkar ha skett bland de med mindre komplexa problem. 

– En större andel av de som får bidraget idag har funktionsnedsättningar, psykosociala och hälsorelaterade problem och är äldre. 

Hur kommer Tidö-partiernas bidragsreform påverka den som får försörjningsstöd?

– Delar av reformen kan fungera för de som står närmast arbetsmarknaden, men det är alltså en betydligt mindre grupp än tidigare. De flesta som uppbär bidraget långvarigt idag har begränsade förutsättningar att komma i arbete, oavsett individuella drivkrafter.

Det är många reformer på bordet, och svårt att förutse de samlade konsekvenserna. Paketet riskerar att slå hårt mot andra grupper än de man målar upp i debatten. 

Du tror inte på regeringens mantra om att fler barn kommer få se sina föräldrar gå till jobbet?

Nej, i mina ögon är det signalpolitik. De allra flesta barn som berörs kommer sannolikt inte få se sina föräldrar gå till jobbet. 

Vem riktar sig signalen till?

Till breda väljargrupper som inte är så insatta och inte möter de här människorna i sin vardag. Ser man på retoriken så har man på ett utstuderat sätt anspelat på missuppfattningar om att bidragsmottagandet är alarmerande högt, fastän vi är nere på väldigt låga nivåer. Och på att det handlar om människor som har bristande motivation att arbeta.

– Jag föreställer mig att det är ganska effektiv retorik, men med ganska lite förankring i hur målgruppen ser ut i dag.

Vilka perspektiv saknas?

Det kommer alltid finnas människor som faller mellan stolarna , och är i behov av ett yttersta skyddsnät. Men vi kan inte eliminera existensen av människor som inte kan uppfylla idealet om att vara heltidsarbetande hela livet. 

– Nu är vi i Sverige nere på rekordlåga nivåer av biståndsmottagare, samtidigt är alla överens om att vi måste trappa ner nivån ytterligare. Vad är målet, ska vi avvecklat den här typen av stöd helt?

När träder bidragsreformen i kraft? Viktiga datum

Reformen består av många olika delar, och det som kvarstår är att regeringens förslag ska röstas igenom i riksdagen. 

  1. Första juli införs krav på läkarintyg och aktiviteter, samt även bidragsspärr och sanktionsavgifter för den som försökt utnyttja systemet, eller lämnat fel uppgifter.
  2. Första januari 2027 begränsas försörjningsstödets storlek. Bidragstak införs, och kravet att man som invandrad ska kvalificera sig. Det senare gäller de som bosätter sig i Sverige från och med detta datum.
  3. Första juli 2027 införs sanktionsavgifter för kommuner som gör fel.

Vad kommer hända med gruppen?

Det är en väldigt heterogen grupp. Vissa kan komma att gynnas av aktivitetskravet. Medan andra, som redan befinner sig i en ganska desperat situation har rätt dåliga förutsättningar att komma i arbete. För dem riskerar de exkluderande mekanismerna av försörjningsstödet att förstärkas. 

Administration ökat för att få försörjningsstöd

Enligt Klara Hussenius är det ännu för tidigt att säga exakt varför färre får försörjningsstöd. I sin forskning har hon sett olika mekanismer samspela. 

Som att de migrationspolitiska åtstramningarna gjort att färre är nya i Sverige. En grupp som tidigare varit stor bland de som mottar försörjningsstöd. Många av dem som kom som flyktingar under 2010-talet har i dag arbete.

En annan mekanism är den höga inflationen under 2022 och 2023. 

I vissa länder genomförde man då krisåtgärder i socialbidraget, men inte i Sverige. Det kan ha bidragit till att dämpa tillströmningen av nya biståndshushåll i samband med inflationskrisen. 

Och ett tredje spår som handlar om att det kan ha blivit svårare att ansöka och beviljas försörjningsstöd. 

Många vittnar om att det krävs väldigt mycket underlag. Förr kanske ett kontoutdrag räckte, nu behöver du utdrag från flera olika banker för att du någon gång köpt något på avbetalning. Den administrativa bördan på den som ansöker verkar ha ökat. 

Kollega har länge sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) för en intervju, men utan framgång.

Det här är riksnormen:

  • Den utgör summan av personliga kostnader för samtliga medlemmar i hushållet och gemensamma hushållskostnader.  Och utifrån det avgörs nivån på försörjningsstödet.
  • Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår.
  • För 2026 har samtliga poster i normen räknats upp med 0,7 procent jämfört med året före.
  • Riksnormen tar hänsyn till:
  • hur många personer som finns i hushållet
  • ålder på barn och skolungdomar
  • om barn och skolungdomar äter lunch hemma
  • om vuxna är ensamstående eller sammanboende

    Källa: Socialstyrelsen