Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klubbens flit gav resultat

På ynka 18 månader som klubbordförande har hon lyckats med saker många förtroendevalda bara kan drömma om. I höstas utnämndes Jennie Sennemark till Årets raket på Unionens kongress.
Johanna Rovira Publicerad 4 februari 2016, kl 15:34
Mikael Wallerstedt
Sedan Jennie Sennemark var med och startade fackklubb har både lönerna och stämningen höjts markant. Mikael Wallerstedt

För två år sedan var stämningen på Medborgarskolan i Mälardalen inte i topp. Kommunikationen mellan arbetsledning och anställda funkade inte så bra och många var frustrerade över att ledningen körde sitt eget race.

– För mig är stämningen på en arbetsplats jätteviktig – det spelar ingen roll vad ledningen gör om personalen känner att ingen lyssnar på dem, säger Jennie Sennemark.

– Beslut fattades som inte var förankrade hos de anställda och vi kände oss undanskuffade. Det pratades mycket och det skadade hela organisationen att man inte tog vara på alla resurser.

Medlemmarna kallade in Unionen och det slutade med att man bildade fackklubb. Det var ett tufft jobb med tanke på att ingen av dem hade en susning om vad det innebar eftersom ingen någonsin hade jobbat på ett företag med fackklubb.

– Vi famlade oss fram och tog mycket hjälp från Unionens Uppsalakontor. Vi tog oss an uppgiften med olika grader av entusiasm, men jag tyckte det var jättekul och lusläste kollektivavtal som kvällslektyr. Mina kollegor tyckte väl att jag överdrev en aning, erkänner Jennie.

Men hennes nit har gett resultat. Sedan Jennie Sennemark blev ordförande har hon och klubben inte bara lyckats få till stånd en förbättring i den fysiska arbetsmiljön – stämningen på jobbet har också blivit bättre.

Dessutom har man relativt nyligen sjösatt en alldeles ny organisation – och klubben fanns med i arbetet med omorganisationen redan från dag ett, eller egentligen ännu tidigare.

– Vi jobbade fram den nya organisationsplanen tillsammans med arbetsgivaren. Det är klart att vi har stångats en del längs vägen, men slutprodukten är något som båda parterna är nöjda med. Det blev många förbättringar som gjorde processen värd att krångla sig igenom, säger Jennie Sennemark.

När den nya organisationen väl var i hamn lyckades klubben även få upp lönerna för de anställda – och det strax efter den gängse lönerevisionen.

– Vi höll isär förhandlingarna för att justeringen inte skulle blandas ihop med revisionen. Genom att läsa på, googla, prata med Unionen och presentera lönestatistik nådde vi fram med vårt budskap som ledde till en ny lönestruktur.

Klubben har genom samverkan drivit igenom flera förbättringar. Men det beror ingalunda på att arbetsgivaren köper allt som Jennie säger med hull och hår – tvärtom ligger det ibland förhandlingar bakom, erkänner Jennie.

– Visst har jag och arbetsgivaren varit oense och visst finns det gånger då det känns hopplöst, men egentligen vill vi åt samma håll. Jag står på mig när jag vet att det är befogat. Även om jag är ung, tjej och blond – alla attribut för någon man kan köra över – så funkar det inte med mig. Jag ger mig inte.

– Arbetsledningen inser också att det är svårt att driva en verksamhet om inte alla är med på tåget. Det är lättare för ledningen att vara lyhörd och det blir ett bättre resultat om man tar vara på alla resurser inom organsationen, säger Jennie Sennemark. //

Jennie Sennemark

ÅLDER: 24 år.

ARBETE: Verksamhetsansvarig på Medborgarskolan i Mälardalen.

BOR: Uppsala, på väg mot Halmstad.

FAMILJ: Sambo.

AKTUELL: Utnämnd till Årets raket på Unionens kongress med motivering-en: ”Inför den stundande omorganisationen har hon stigit fram som en god samverkansrepresentant som med lyhördhet driver medlemmarnas önskemål och ser till hela regionens bästa”.

Fackligt

Risk att vara med i fel fackförbund

Det är viktigt att vara med i rätt fackförbund, i synnerhet om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Ändå är många Unionenmedlemmar felorganiserade.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av tre personer ovanpå en människoarm och en person stående under den.
Unionen tar även hand om dem som är felorganiserade, men hjälpen kan bli begränsad. Illustration: Bo Lundberg.

Drygt 12 000 av Unionens medlemmar borde egentligen vara med i ett annat fackförbund eftersom de jobbar på en arbetsplats som tillhör ett annat facks sfär.  Så länge allt är frid och fröjd spelar det kanske inte så stor roll om du är felorganiserad, som det heter, men den dag det smäller kan det få allvarliga konsekvenser, enligt Agnes Blom, verksamhetssamordnare på Unionens rådgivning.

– Vi uppmanar alltid felorganiserade medlemmar att ta kontakt med rätt fackförbund. Sedan tvingar vi aldrig någon att byta fack. Det är upp till medlemmen att avgöra, säger Agnes Blom.

Många av de felorganiserade är nog omedvetna om riskerna med att vara med i fel fack, gissar Agnes Blom. En del väljer troligen medvetet att stanna i förbundet efter att de börjat ett nytt jobb, för att deras ”rätta” förbund kanske har sämre, eller helt saknar, inkomstförsäkring. Andra blir kvar enbart för att de gillar förbundet eller ogillar förändring. 

Enda skälet till att faktiskt skjuta på byte av fackförbund är om du har en pågående tvist eller befarar att du snart kan behöva förhandlingshjälp. Fackförbunden har ofta en karenstid innan de ger nya medlemmar individuell hjälp. 

Begränsad hjälp till felorganiserade

Unionen hjälper visserligen alla sina medlemmar, oavsett om de är felorganiserade eller inte, men hjälpen blir begränsad, i synnerhet om det finns ett kollivavtal med ett annat förbund på arbetsplatsen, enligt Agnes Blom.

– Vi gör så klart så gott vi kan, men vi kan inte ge medlemmen full valuta för sitt medlemskap. En lönefordran kan vi exempelvis hjälpa till med, men handlar det om övertidsersättning som är reglerad i kollektivavtal tar det stopp. 

Det tar stopp vid alla tvister som handlar om brott mot kollektivavtal, till exempel fel sjuklön, utebliven semesterersättning eller orätt föräldralön.

– Det är oerhört frustrerande att möta medlemmar som hamnat i en svår situation och som vi inte kan hjälpa på grund av att de är felorganiserade. Vi vill hjälpa men är tyvärr bakbundna, säger Agnes Blom

Inte heller vid uppsägningar kan Unionens bistå den felorganiserade medlemmen fullt ut. 

– I normalfall kan vi på ett tidigt stadium ifrågasätta, i bästa fall förhindra eller mildra överilade beslut från arbetsgivarens sida. Men när det gäller felorganiserade kommer vi i regel in för sent, där kan vi bara bevaka att uppsägningen blir rätt hanterad, säger Agnes Blom. 

Ingen strejkersättning

Om förbundet skulle gå i strejk i samband med avtalsförhandlingar ligger man också pyrt till om man är felansluten eftersom man inte har rätt till konfliktersättning.

 – Vi har ingen möjlighet alls att hjälpa till vid arbetsmiljöfrågor, där måste man vända sig till det fackförbund som har kollektivavtal, säger Agnes Blom.

Ett sätt att gardera sig mot riskerna, om man nu av olika skäl vill fortsätta vara Unionenmedlem, är att vara dubbelansluten, alltså att vara med i två förbund samtidigt. Men Unionen har numer enbart dubbelanslutningsavtal med fyra andra förbund, så såvida man inte vill betala dubbla fackföreningsavgifter, är det få medlemmar förunnat att dra nytta av den möjligheten. 

 Dubbelslutningsavtal finns med följande förbund:

Svenska Journalistförbundet. Dubbelanslutningen avser enbart journalister som verkar inom Unionens avtalsområde och i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter. 

Vårdförbundet. Gäller enbart sjuksköterskor som arbetar inom apotek och inbyggd företagshälsovård 

Fackförbundet Scen & Film (tidigare Teaterförbundet) För att bli dubbelansluten krävs att arbetet är 50 procent inom vardera båda förbundens organisationsområden (eller återkommande inom båda förbundens områden). 

Fackförbundet ST Certifierade flygledare med privata arbetsgivare har möjlighet att ansöka om dubbelanslutning.