Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kollektivavtal minskar utvisningsrisk

Kompetensutvisningar har gett Sverige dåligt rykte. Atif Javed har ett tips till dem som liksom han sökt sig till Sverige för att arbeta: Välj ett företag med kollektivavtal.
Publicerad 4 september 2019, kl 16:35
Per Knutson
Atif Javed kommer från Pakistan och har eftersökt kemikompetens. Per Knutson

Atif Javed möter upp i sin vita labbrock på ALS laboratorium i Danderyd utanför Stockholm. Här pågår olika typer av miljöanalys. På en bänk står lådor uppradade med märkta plastpåsar som ser ut att innehålla jord och grus.

– En typisk uppdragsgivare kan vara en kommun som vill veta vad som finns i marken där det ska byggas en lekplats, förklarar han.

Ett 80-tal personer jobbar här med analyser av vatten, jord, luft och aska – grundelementen, och även grundämnena, är internationella. Det gäller även sammansättningen av analytiker, de kommer från ett 20-tal olika länder.

Atif Javed började plugga kemiteknik i Karlstad 2010. Då hade han redan läst kemi i fyra år på universitetet i Lahore i Pakistan, där han har sitt ursprung. Som yngsta son i en akademikerfamilj fick han ekonomiska möjligheter att komma till Sverige för att studera vidare.

– Studierna gick bra men jag pratade inte så bra svenska i början. Efter två år började jag dela ut tidningar samtidigt som jag pluggade. Då förstod jag att det var viktigt att företaget som jag jobbade på hade kollektivavtal. Det underlättade när jag sökte arbetstillstånd.

2015 fick han jobb på Cementa på Gotland, som processoperatör.

– Det var mitt första relevanta jobb. Innan jag tog det kollade jag att det fanns kollektivavtal, och det gjorde det.

Efter en tid på Cementa tog han arbetet på ALS, som har kollektivavtal, i stället för ett annat mer välbetalt jobb utan avtal.

– Jag tjänade lite mindre men kände mig trygg. Jag har en känsla av att Migrationsverkets handläggare granskar dem som jobbar på företag utan kollektivavtal extra noggrant men jag har inte hört talas om någon som har jobbat för ett företag med avtal som blivit kompetensutvisad.

Den 23 februari i år blev Atif Javed svensk medborgare, 31 år gammal. Han är gift och har en tvåårig son. Trots att han inte längre riskerar att bli kompetensutvisad kommer han att fortsätta jobba på företag med kollektivavtal.

– Om jag inte tar jobb med kollektivavtal är jag inte en bra förebild för andra invandrare.

Kompetensutvisningar drabbar personer med spetskompetens som kommer från ett utomeuropeiskt land för att jobba och som utvisas på grund av att arbetsgivaren gjort något mindre misstag, som att betala ut för låg semesterersättning eller betala in tjänstepension till fel bolag.

Enligt organisationen Diversifys undersökning förra året hade 575 svarande blivit eller riskerade att bli kompetensutvisade.

Ryktet om kompetensutvisningarna gör att attraktiv arbetskraft nu söker sig till andra länder än Sverige. Enligt Spotifys HR-chef Katarina Berg har det blivit svårt att locka de talanger som krävs för att företaget ska utvecklas efter en rad internationellt uppmärksammade kompetensutvisningar, skriver Svenskt Näringsliv.

Majoriteten av dem som kompetensutvisas blir enligt Diversify deprimerade och får ångest, sömnbesvär och högt blodtryck. Även deras barn och närstående drabbas.

Regeringen har föreslagit att ett nytt visum införs 2021, som ska göra det tryggare för utomeuropeiska arbetstagare att jobba i Sverige.

Text: Sofia Broomé

KRAV FÖR ARBETSTILLSTÅND

  • Giltigt pass.
  • Arbetsvillkor på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Din lön är på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Du måste arbeta så att lönen kommer upp till minst 13 000 kronor i månaden.
  • Din arbetsgivare ska teckna sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring.
  • Berört fackförbund ska ha haft tillfälle att yttra sig.

Migrationsverket

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.