Annons
Annons
  • Kollektivavtal kompletterar diskrimineringslagstiftningen i Kanada. Foto: Dmitri Maruta/Colourbox

Kollektivavtal vapen mot sextrakasserier

Publicerad 18 februari 2020, kl 16:09

Kollektivavtal i kampen mot sexuella trakasserier. Det föreslår arbetsrättsjuristen Lena Svenaeus, som granskat hur kanadensiska fackförbund arbetat mot diskriminering och sextrakasserier.

I kölvattnet av #metoo har frågan om hur man angriper sexuella trakasserier på arbetsplatsen knådats av såväl fack som arbetsgivare, och nu mitt i avtalsrörelsen kommer Lena Svenaeus med en fix och färdig lösning: Gör som i Kanada – lägg upp kampen mot sexuella trakasserier på förhandlingsbordet. Vid ett seminarium arrangerat av Arena idé på tisdagen presenterade hon sin rapport Kanadamodellen, som hon hoppas ska inspirera svenska fackförbund att träffa kollektivavtal om sexuella trakasserier.  

Trots att det i Kanada finns utförliga lagar mot såväl diskriminering som sextrakasserier upplevs det inte av parterna som ett hinder att frågorna också regleras i kollektivavtal. Avtalen snarare kompletterar och täpper till luckor i lagen, förklarar Lena Svenaeus, som haft förordnande som arbetsmiljöråd i Kanada.

– Det vi kan lära från Kanada är att offren bör vara i fokus och att kollektivavtalen kan läka brister i lagstiftningen, säger hon.

I den svenska diskrimineringslagen finns exempelvis inget skydd mot våld och sexuella trakasserier från tredje part, alltså kunder och brukare.  Och trots att det finns en särskild arbetsmiljöföreskrift om våld och hot i arbetet, har den som drabbats av våld från tredje part ingen rätt till skadestånd.

I svensk lagstiftning saknas det också regler om hur en anmälan om sexuella trakasserier ska utredas.  

– Det råder stor förvirring om hur utredningen ska gå till och den luckan kan avtal täppa till. Men det är också viktigt att den fackliga medverkan garanteras, säger Lena Svenaeus.

Ett kollektivavtal kan inte heller nonchaleras på det sätt som hitinills varit fallet med diskrimineringslagen, menar Lena Svenaeus. När Diskrimineringsombudsmannen, DO, för något år sedan granskade hur arbetsgivare uppfyller kraven på att till exempel ha riktlinjer och rutiner för att förhindra sexuella trakasserier och repressalier på arbetsplatsen, upptäcktes brister hos 80 procent av företagen inom IT-branschen, enligt Svenaeus rapport. Resultatet i bygg- och anläggningsbranschen var om möjligt ännu sämre.

– I praktiken tillämpas inga sanktioner. DO tillämpar filosofin att allt fixar sig genom upplysning. Men normer om beteende, som sitter i väggarna, ändrar man inte på genom information på en webbplats, det gör man genom kollektivavtal och sanktioner, säger Lena Svenaeus, som har ett förflutet som JämO.

Läs mer: Unionen - DO borde agera hårdare

Tommy Andersson, chef på enheten för avtalsfrågor på LO, erkänner att Sverige trots hög svansföring på kollektivavtalsområdet, har en del att lära av Kanada. Han är inte är främmande för att frågan ska upp på förhandlingsbordet, men är inte säker på om motparten är med på noterna.

– Vi vet av erfarenhet att arbetsgivarna inte vill dubbelreglera, säger Tommy Andersson.

Enligt Lena Svenaeus är det dock ingen reell risk att arbetsgivare åker på dubbla skadestånd, eftersom Arbetsdomstolen redan behandlat frågan i ett antal tvister om arbetstid.

– Jag har tittat på AD-domarna och dubbelreglering är inget problem. Det gäller bara att slakta det standardargumentet från arbetsgivaren.   

– Jag tror att vi kommer att se kollektivavtal som blir stilbildande framöver. Men kollektivavtal ensamt kommer inte att fixa problemet med sexuella trakasserier, det behövs en mix av åtgärder, där utbildning är centralt, säger Lena Svenaeus.   

Läs mer: Så bör facket hantera sexuella trakasserier

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Många missar ersättning vid arbetsskada

    Om du råkar ut för sjukdom eller en olycka kopplat till jobbet måste du själv ansöka om ersättning. Men det är det få som vet om och många går därför miste om ersättning de har rätt till.

  • Läs även...

    Hoppfullt att #metoo lett till ökad öppenhet

    Skogsbranschens #metoo-upprop ledde till att machokultur och sexuella trakasserier började diskuteras i fikarummen. Det berättar en av få kvinnliga skogsmästare. Det ger hopp inför framtiden – att förändring är möjlig.

  • Läs även...

    Debatt: Krav på tuffare tag mot sextrakasserier

    I dag kan en arbetsgivare strunta i att vidta åtgärder mot sexuella trakasserier utan att riskera någonting. Det leder bara till att fler utsatta tystnar, skriver Carola Hellström, likabehandlingsombud på Sveaskog.

  • Läs även...

    Övertro på algoritmer vid rekrytering

    Slut på diskriminering och stopp för luddiga beslut som alltid gynnar vita män. Algoritmerna utlovade ett framtida arbetsliv fritt från fördomar och sunkiga värderingar. Men icke. Al var visst inte det objektiva svaret på våra böner om rättvisa.

  • Läs även...

    Facket vill ta över ansvar från DO

    Risken för arbetsgivare som inte gör lönekartläggningar att råka ut för ett vite är mycket liten. Unionen vill därför ta över tillsynsansvaret från Diskrimineringsombudsmannen (DO).

  • Läs även...

    "Viktigt att reglera sextrakasserier i avtal"

    Unionen ser positivt på ta upp skyldigheter om aktivt arbete för att förebygga sextrakasserier till förhandling om kollektivavtal. Men först måste diskrimineringslagen ändras.

  • Läs även...

    Klumpsumma i stället för retroaktiv lön

    Några förflugna ord på intranätet gjorde att anställda på Hitachi ABB Power Grids får en sudd pengar i stället för retroaktiv lön från 1 april. Detta trots att det inte fanns med i det märkessättande Industriavtalet.

  • Läs även...

    Debatt: Vi vill inte bara ha ord - vi vill ha handling!

    Vi ställer upp för företaget, jobbar hårt och utsätter oss för faror. Vi är lojala också för att vi älskar att göra radio och tv. Men samtidigt vill företaget försämra våra villkor. Det går inte ihop, skriver facken på SVT, SR och UR.

  • Läs även...

    Få arbetsgivare döms för diskriminering

    Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är diskrimineringsärenden svåra att driva till domstol. På fem år har Unionen bara vunnit en enda gång mot en arbetsgivare. Men hälften av medlemmarna får ändå kompensation.