Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kollektivavtalen är jämställda

Krav på saklighet i lönesättningen gäller i de flesta kollektivavtal. Riktlinjerna i de centrala avtalen blir allt viktigare i takt med att en större del av avtalens innehåll bestäms på lokal nivå. Det visar Medlingsinstitutets granskning av kollektivavtalen ur jämställdhetssynpunkt.
Linnea Andersson Publicerad 17 juni 2015, kl 13:15
Colourbox
Om lönebildningen sker centralt eller lokalt påverkar inte löneskillnaden mellan kvinnor och män. Colourbox

Även om kravet på sakligheten är genomgående i kollektivavtalen, skiljer de sig åt när det gäller regler kring lönekartläggning, kompetensutveckling, villkor för föräldralediga samt målsättningar om heltid eller sysselsättningsgrad.

Det framkommer i Medlingsinstitutets rapport ”Lönebildning och jämställdhet”, där man också har tittat på om valet av avtalskonstruktion, till exempel om lönebildning sker lokalt eller centralt, påverkar löneskillnaden mellan kvinnor och män. Resultatet visar att det är större skillnader inom olika avtalskonstruktioner än mellan dem.

– Att utfallet blir så lika trots en ökad grad av lokal lönebildning tyder på att industrinormen har haft ett starkt genomslag, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth i ett pressmeddelande.

Om rapporten

”Lönebildning och jämställdhet” är resultatet av tre uppdrag för Medlingsinstitutet år 2015.

  • Att granska kollektivavtalen ur jämställdhetssynpunkt.
  • Att studera relativlöneförändringar mellan 2008 och 2013.
  • Att granska om valet av avtalskonstruktion påverkar löneskillnaden mellan män och kvinnor.

Lönebildning och jämställdhet

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström