Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kompetensen styr vilka som blir kvar när företagen bantar

I dag är kompetens betydligt mer avgörande än anställningstid för vem som ska få ha kvar jobbet, konstaterar Saco i en studie av hur anställningsskyddet fungerar i praktiken. Slutsatsen är att det inte behövs några större förändringar av lagen om anställningsskydd, las.
Niklas Hallstedt Publicerad 29 maj 2013, kl 16:55

Turordningsreglerna, sist in - först ut, i las har längre varit i skottfältet. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv slåss för att bli av med dem.  Las skapar inlåsningseffekter och försvårar för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden, hävdar Svenskt Näringsliv bland annat. På motsatta sidan står LO för vilka las står för trygghet och ett hinder för arbetsgivarna att sparka vem de vill.

Saco anser att debatten är överdriven. Sacos egen studie visar att arbetsgivarna redan kan behålla den kompetens som verksamheten kräver. Fast, konstaterar Saco också, möjligheterna att använda regelverket på ett smidigt sätt bygger på att arbetsgivarna har kunskaper och resurser.

Det betyder inte att las är överflödig. I Sacos undersökning citeras en förtroendevald i privat sektor som framhåller lagens betydelse för att nå fram till bra lösningar när företagen ska säga upp:

"Priset och allting bygger på att vi har en las i botten. Hade vi inte krav på omplaceringar och övriga regler hade vi inte haft några erbjudanden heller. Så trots att vi aldrig tillämpar las är den en oerhört viktig grundförutsättning."

Större företag klarar av att hitta lösningar utifrån las, enligt studien. Men bland de mindre företagen finns en större osäkerhet om vad som gäller. Detsamma gäller för många anställda som lever i tron att en lång anställningstid skyddar mot uppsägning.

Det här ser dock Saco i första hand som ett informationsproblem .

Saco anser att det inte behövs några drastiska förändringar av las. Men det finns några saker som måste göras: dels måste visstidsanställningar övergå i fasta anställningar efter som mest 36 månader, dels måste jobbyten underlättas. Saco anser att staten ska ta ansvar för att stimulera kompetensutveckling redan före en eventuell övertalighet.

Det senare kravet ligger i linje med det som finns med i de kommande förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.