Annons
Annons
  • För att få bilda bolag och genast få bidrag räcker det med 25 000 kronor och några klick på internet, säger Unionens ombudsman Gunilla Krieg. Foto: Shutterstock

Konkurs – affärsidé för kriminella

Publicerad 17 september 2020, kl 15:26

Aktiebolag används som kofot av skurkar som verktyg för att sno åt sig pengar på arbetsmarknaden. Hos var fjärde företag som går i konkurs finns tecken på fiffel och båg och Unionens medlemmar drabbas både direkt och indirekt.

Många företag startas enbart i syfte att mjölka staten på pengar, enligt Ekobrottsmyndigheten. I flera av de större brottsutredningar som myndigheten bedriver, utgör företag själva kärnan i brottsupplägget. När gränsen för aktiekapital sänktes 2011 märktes en ökande trend av bedrägerier och efter att kraven på aktiekapital sänktes ytterligare vid årsskiftet befaras dessa brott öka igen.

– Det borde vara samma krav på den som ska starta aktiebolag som på anställda som söker a-kassa. För att få a-kassa måste du bevisa att du jobbat och betalat skatt. Men för att du ska bilda bolag och genast få bidrag räcker det med 25 000 kronor och några klick på internet, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Hon har varit med om flera ärenden där medlemmar anställda på blufföretag, hamnat i kläm, även på jobb som blivit anvisade av Arbetsförmedlingen. Så fort facket ställer krav eller någon myndighet får upp vittringen på oegentligheter, går företaget i konkurs – vilket sannolikt var planen redan vid starten. Enligt kreditupplysningsföretaget UC:s analys av konkursstatistiken så visade var fjärde bolag som konkat i fjol, tecken på oseriöst eller bedrägligt beteende.

Läs mer: 30 miljoner för att stoppa brott i arbetslivet

– Jag minns en arbetsgivare som hade tre olika myndigheter på sig, men fortsatte verksamheten tills Unionens jurist åkte till huvudförhandlingarna i Arbetsdomstolen. Då gick de i konkurs. Vår medlem fick lönegaranti, men gick miste om skadestånd.

Förutom att bolagen används för bidragsfiffel, pengatvätt och som fasad för kriminell verksamhet lockar lönegarantin i sig till sig bedragare. Enligt Ekobrottsmyndigheten finns exempel där personer, ofta grovt kriminella, över tid enbart har inkomst från utbetalda lönegarantier. Det förekommer även att bedrägerier med lönegarantier säljs som crime-as-a-service,  det vill säga att kriminella köper den kompetens som behövs för att göra pengar på konkurser, enligt en färsk lägesrapport.

Läs mer: Så gör du om du inte får ut din lön

– Fusket med lönegarantin har lett till att tidsramarna och beloppstaket i lönegarantin för samtliga konkurser är snäva, vilket blir dyrt för våra medlemmar, även dem på företag som gör rätt för sig. Att försätta sin arbetsgivare i konkurs är inget som görs lättvindigt och många väntar dessvärre in i det sista och förlorar därmed månadslöner, säger Gunilla Krieg.  

Brottslingarna kommer däremot i regel undan efter att ha plundrat bolaget på allt av värde och kan starta nya bolag efter konkursen. Bara en bråkdel av alla ekobrott leder till åtal och än färre till fällande dom och näringsförbud.

På en arbetsplats Gunilla Krieg kallats till, kände medlemmarna igen arbetsgivarens advokat från en tidigare konkurs och varnade henne för att nu var det ännu en konkurs i antågande. Alla värdefulla tillgångar flyttades till ett bolag, skulder och personal som arbetsgivaren ville bli av med, till ett annat och mycket riktigt gick det tömda bolaget i putten kort därefter.

– Jag glömmer aldrig medlemmarnas besvikelse och ilska över att ha drabbats inte bara en utan två gånger.

– Båda gångerna blev arbetsgivarens advokat också konkursförvaltare! Det är väl självklart att den som själv designat upplägget inte upptäcker någon brottslighet. Det är helt obegripligt att det får gå till så – det borde finnas tydligare regler om jäv vid konkurser, säger Gunilla Krieg.

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Pensionstvist: Fujitsu krävs på 1,8 miljoner

    Två anställda på Fujitsu fick under tio års tid för lite tjänstepension inbetald. Sammanlagt rör det sig om 1,8 miljoner kronor, hävdar Unionen som stämt företaget.

  • Läs även...

    Facket vill ta över ansvar från DO

    Risken för arbetsgivare som inte gör lönekartläggningar att råka ut för ett vite är mycket liten. Unionen vill därför ta över tillsynsansvaret från Diskrimineringsombudsmannen (DO).

  • Läs även...

    Butikschef bytte inte larmkod - fick sparken

    Butikschefen avskedades för att hon slarvat med företagets säkerhetsregler och fuskat med tidsredovisningen. Unionen anser dock att incidenterna beror på arbetsgivarens bristfälliga introduktion och har nu stämt skokedjan i Arbetsdomstolen.

  • Läs även...

    Få arbetsgivare döms för diskriminering

    Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är diskrimineringsärenden svåra att driva till domstol. På fem år har Unionen bara vunnit en enda gång mot en arbetsgivare. Men hälften av medlemmarna får ändå kompensation.

  • Läs även...

    Risk att spara semester om företaget går dåligt

    Att spara semester och ta ut en längre ledighet senare kan vara en god idé för återhämtning. Men se upp om företaget du jobbar på går dåligt. Vid konkurs försvinner all lagrad ledighet.

  • Läs även...

    Facken kritiska till ny visselblåsarlag

    Ett nytt EU-direktiv ska förbättra skyddet för europeiska arbetstagare som vill larma om olagligheter. I Sverige är risken att det blir tvärtom, varnar flera fackförbund.

  • Läs även...

    "Las-förslaget kan få viss betydelse"

    PTK och Svenskt Näringsliv sa ja. LO sa nej. Men till vad? Parterna håller på las-förslaget men visst innehåll har ändå sipprat ut. Och delar kommer kanske att lyftas in i en framtida lag om anställningsskydd, tippar en arbetsrättsexpert.

  • Läs även...

    Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

    Gör man rätt från början är det inte alls svårt att säga upp folk i Sverige. Det menar ombudsmannen Jan Hed, som är besviken över att las-förhandlingarna havererade och orolig att undantagsregeln i las-utredningen kommer att missbrukas.

  • Läs även...

    "Politikerna kommer ge parterna mer tid"

    Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, är övertygad om att politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid för att slippa få frågan i sina knän.