Annons
Annons
  • För att få bilda bolag och genast få bidrag räcker det med 25 000 kronor och några klick på internet, säger Unionens ombudsman Gunilla Krieg. Foto: Shutterstock

Konkurs – affärsidé för kriminella

Publicerad 17 september 2020, kl 15:26

Aktiebolag används som kofot av skurkar som verktyg för att sno åt sig pengar på arbetsmarknaden. Hos var fjärde företag som går i konkurs finns tecken på fiffel och båg och Unionens medlemmar drabbas både direkt och indirekt.

Många företag startas enbart i syfte att mjölka staten på pengar, enligt Ekobrottsmyndigheten. I flera av de större brottsutredningar som myndigheten bedriver, utgör företag själva kärnan i brottsupplägget. När gränsen för aktiekapital sänktes 2011 märktes en ökande trend av bedrägerier och efter att kraven på aktiekapital sänktes ytterligare vid årsskiftet befaras dessa brott öka igen.

– Det borde vara samma krav på den som ska starta aktiebolag som på anställda som söker a-kassa. För att få a-kassa måste du bevisa att du jobbat och betalat skatt. Men för att du ska bilda bolag och genast få bidrag räcker det med 25 000 kronor och några klick på internet, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Hon har varit med om flera ärenden där medlemmar anställda på blufföretag, hamnat i kläm, även på jobb som blivit anvisade av Arbetsförmedlingen. Så fort facket ställer krav eller någon myndighet får upp vittringen på oegentligheter, går företaget i konkurs – vilket sannolikt var planen redan vid starten. Enligt kreditupplysningsföretaget UC:s analys av konkursstatistiken så visade var fjärde bolag som konkat i fjol, tecken på oseriöst eller bedrägligt beteende.

Läs mer: 30 miljoner för att stoppa brott i arbetslivet

– Jag minns en arbetsgivare som hade tre olika myndigheter på sig, men fortsatte verksamheten tills Unionens jurist åkte till huvudförhandlingarna i Arbetsdomstolen. Då gick de i konkurs. Vår medlem fick lönegaranti, men gick miste om skadestånd.

Förutom att bolagen används för bidragsfiffel, pengatvätt och som fasad för kriminell verksamhet lockar lönegarantin i sig till sig bedragare. Enligt Ekobrottsmyndigheten finns exempel där personer, ofta grovt kriminella, över tid enbart har inkomst från utbetalda lönegarantier. Det förekommer även att bedrägerier med lönegarantier säljs som crime-as-a-service,  det vill säga att kriminella köper den kompetens som behövs för att göra pengar på konkurser, enligt en färsk lägesrapport.

Läs mer: Så gör du om du inte får ut din lön

– Fusket med lönegarantin har lett till att tidsramarna och beloppstaket i lönegarantin för samtliga konkurser är snäva, vilket blir dyrt för våra medlemmar, även dem på företag som gör rätt för sig. Att försätta sin arbetsgivare i konkurs är inget som görs lättvindigt och många väntar dessvärre in i det sista och förlorar därmed månadslöner, säger Gunilla Krieg.  

Brottslingarna kommer däremot i regel undan efter att ha plundrat bolaget på allt av värde och kan starta nya bolag efter konkursen. Bara en bråkdel av alla ekobrott leder till åtal och än färre till fällande dom och näringsförbud.

På en arbetsplats Gunilla Krieg kallats till, kände medlemmarna igen arbetsgivarens advokat från en tidigare konkurs och varnade henne för att nu var det ännu en konkurs i antågande. Alla värdefulla tillgångar flyttades till ett bolag, skulder och personal som arbetsgivaren ville bli av med, till ett annat och mycket riktigt gick det tömda bolaget i putten kort därefter.

– Jag glömmer aldrig medlemmarnas besvikelse och ilska över att ha drabbats inte bara en utan två gånger.

– Båda gångerna blev arbetsgivarens advokat också konkursförvaltare! Det är väl självklart att den som själv designat upplägget inte upptäcker någon brottslighet. Det är helt obegripligt att det får gå till så – det borde finnas tydligare regler om jäv vid konkurser, säger Gunilla Krieg.

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Facken kritiska till ny visselblåsarlag

    Ett nytt EU-direktiv ska förbättra skyddet för europeiska arbetstagare som vill larma om olagligheter. I Sverige är risken att det blir tvärtom, varnar flera fackförbund.

  • Läs även...

    Debatt: Krav på tuffare tag mot sextrakasserier

    I dag kan en arbetsgivare strunta i att vidta åtgärder mot sexuella trakasserier utan att riskera någonting. Det leder bara till att fler utsatta tystnar, skriver Carola Hellström, likabehandlingsombud på Sveaskog.

  • Läs även...

    AD saknar teknik för digitala förhandlingar

    Antalet avgjorda mål i landets domstolar ökade under våren tack vare att man använt sig mer av videoteknik. Men AD, som saknar teknisk möjlighet att ha digitala förhandlingar, har inte påverkats särskilt mycket av krisen.

  • Läs även...

    "Las-förslaget kan få viss betydelse"

    PTK och Svenskt Näringsliv sa ja. LO sa nej. Men till vad? Parterna håller på las-förslaget men visst innehåll har ändå sipprat ut. Och delar kommer kanske att lyftas in i en framtida lag om anställningsskydd, tippar en arbetsrättsexpert.

  • Läs även...

    Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

    Gör man rätt från början är det inte alls svårt att säga upp folk i Sverige. Det menar ombudsmannen Jan Hed, som är besviken över att las-förhandlingarna havererade och orolig att undantagsregeln i las-utredningen kommer att missbrukas.

  • Läs även...

    "Politikerna kommer ge parterna mer tid"

    Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, är övertygad om att politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid för att slippa få frågan i sina knän.