Annons

Konsten att starta ett företag

Publicerad 20 februari 2015, kl 13:33

Det var en vacker sommarnatt som Ali och hans två kompisar Saleh och Shafik satt och funderade på vad de ville göra i framtiden. De hade just tagit studenten, och pratade om vilka förutsättningar de hade. Skulle de kunna starta eget?

– Vi hade ju inget startkapital, och kunde inte köpa in någon maskinpark eller så. Men vi hade oss själva och en massa människor vi känner som har olika talanger och kompetenser, men som inte kommit ut i arbetslivet. Vi såg det som vårt kapital.

Ali Khalil, Saleh Karrani och Shafik Muwanga var inte ens 20 år fyllda när de drog igång bemannings- och rekryteringsbolaget SSA-Group. I dag har de tre personer anställda på heltid, utöver sig själva. De ser sina arbetslösa vänner och grannar som konkurrensmedel.

Enligt Ali Khalil var nyckeln för dem att jobba med ett mycket lokalt perspektiv, de rekryterar från fritidsgårdar och från närområdet och har specialiserat sig på att hitta vad de kallar ”reell kompetens” till skillnad från den mer formella.

– Världens bästa programmerare kanske inte har en examen från KTH, utan sitter hemma och hackar. Vi känner dem vi jobbar med och vet vad de kan.

Sin metod kallar de ”innovativ rekrytering”. Ali Khalil berättar om ett av deras första jobb. Kunden hade två fasta tjänster att tillsätta. Ali, Saleh och Shafik fick en kravprofil och presenterade efter en tid sex kandidater som alla motsvarade profilen. Om kunden kunde tänka sig att ta in alla sex på tre veckors praktik, skulle de sedan få välja ut vilka två som skulle få den fasta tjänsten.

– Men vi sa inget om namn, kön eller ålder på kandidaterna då! Det här är personer som alla sökt liknande jobb tidigare men inte ens fått svar på sina inskickade ansökningar, förklarar Ali Khalil.

Det slutade med att alla sex fick anställning, berättar han stolt. Men vi tar det från början. Hur startar man ett företag när man aldrig har gjort något sådant förut? Jo,  man måste få rätt stöd i rätt tid, menar Ali Khalil. De tre vännerna träffade också en coach på Nyföretagarcentrum inför starten. Där fick de dock ingen vidare uppmuntran.

– Den coach vi träffade då trodde inte att det skulle funka utan investeringskapital och sa att vi måste börja med att investera i arbetskläder och hemsida, innan vi drog igång. Vi gick därifrån och tänkte: Äh, vi kör ändå!

Det fanns flera hinder att ta sig över, skulle det visa sig. De potentiella kunder de närmade sig ville se referenser, att de skulle visa att de levererat förut. Men det hade de ju inte.

Ali Khalil tycker att kommunerna borde ta ett större ansvar för företagsamma medborgare och våga ge dem den där chansen.

– Den största risken de löper är att köpa en tjänst med dålig leverans. Jaha, det går man vidare ifrån. Men om det går bra – det går knappt ens att räkna på den nyttan! Det där första steget är så viktigt, det är där det avgörs om det blir något eller inte.

SSA-Groups första kund blev också Botkyrka kommun. Det de fakturerade kommunen blev både startbudget och en första referens.

Nästa hinder handlade om det mer formella: regler, rutiner, skatter och juridik.

– Vi hade ingen aning om hur man driver ett företag när vi startade. Vi anställde folk på olika sätt som vi sedan förstod var olagliga. Vi visste inte att man inte fick göra så.

De var inte alls beredda på hur mycket byråkrati det krävdes. De fick böter gång på gång för att ha fyllt i olika skatteformulär fel. Även om det handlade om mindre summor - fem hundra kronor här, en tusenlapp där – kändes det som enorma summor för de tre studenterna.

– ”Sorry, vi visste inte att man måste kryssa i den där rutan”, sa vi. Men det hjälpte inte.

Första gången de hörde ordet ”offert” var när en kund bad om en. De letade upp faktureringsmallar och anställningsavtal på nätet som de kopierade.

– Vi hade inte råd att köpa in några tjänster, så vi fick sitta uppe på nätterna och googla oss fram. Från början hade vi inget kontor heller, vi satt på nattöppna Donken (McDonalds) med en laptop. På dagen klädde vi oss fint och mötte kunder.

Nu har de fått rutin på det byråkratiska. Men det finns fortfarande orosmoln bland reglerna för företagare, säger Ali Khalil. Sjuklöneansvaret till exempel, som innebär att företaget måste stå för sjuklönen de första två veckorna, om en anställd blir sjuk.

– Om någon av oss blir sjuk och vi måste ta in en vikarie – det blir en så sjukt hög kostnad för ett litet företag som vårt.

Ali Khalil tycker att små företag med mindre än fem anställda åtminstone under det första året borde få slippa den första veckans sjuklöneansvar. Det skulle få många fler företag att överleva, säger han.

Och så efterlyser han en slags startcentral, som skulle kunna fungera som Arbetsförmedlingen för de som söker jobb. Ett ställe där man kan ställa enormt enkla frågor men som är svåra att hitta svar på, som han säger. Där skulle man samla information från Bolagsverket, Skatteverket, juridisk kompetens och så skulle det finnas en coach-service för nyföretagare. Tillväxtverket?

– Om Tillväxtverket har det ansvaret skulle de behöva bli mycket synligare, för jag har verkligen letat efter en sådan tjänst.

Facket borde också kunna komma närmare uppstartsföretagarna, säger han. Första gången han kom i kontakt med Unionen Egenföretagare hade han ingen aning om att det ens fanns fackförbund som också riktade sig till företagare.

Ali Khalil

Född: 1992
Bor: Alby ”Kan inte tänka mig att leva någon annanstans än här!”
Utbildning: Gymnasiet, teknisk linje. Påbörjade lärarutbildning vid Södertörns högskola. ”Men hoppade av när det började gå bra för SSA Group.”
Politiska uppdrag: Vice ordförande i arbetsmarknads- och näringslivsberedningen för MP i kommunfullmäktige.
Ideellt: Ordförande för idrottsföreningen Konyaspor.

Gabriella Westberg
Gabriella Westberg
[email protected]
@Tidn_Kollega
Lediga jobb
  • Läs även...

    Vikt och utseende avgör om du får jobb

    Många anser att de diskriminerats vid anställningsintervjuer. Vanligast är åldersdiskriminering – men många uppger också att de nekats ett jobb på grund av hur de ser ut.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Okunskap om hur mobbning ska hanteras

    100 000 människor mobbas på jobbet. Psykologen Stefan Blomberg menar att siffran skulle kunna minskas kraftigt om arbetsgivarna fick utbildning.

  • Läs även...

    Partierna om: Framtidens arbetsliv

    Hur kan fler och bättre jobb skapas när arbetstillfällen försvinner på grund av digitaliseringen och automatiseringen?

  • Läs även...

    ”Unionen lever i det förflutna”

    Det var inte bara arbetsgivaransvaret som var en stötesten när Frilans Finans ville teckna kollektivavtal med Unionen. Enligt företagets vd Stephen Schad har förbundet ett ideologiskt arv som inte hör nutiden till. Han efterlyser också ett kollektivavtal anpassat till dagens arbetsmarknad.

  • Läs även...

    När yrket blir din identitet

    Vad arbetar du med? Det är den kanske allra vanligaste frågan i sociala sammanhang. Inte bara omgivningen utan även vi själva bedömer oss lätt utifrån yrket.

  • Läs även...

    Hälften av de varslade blir kvar på Gina Tricot

    Efter förhandlingarna på klädföretaget Gina Tricot där 30 personer varslades i slutet av mars får 15 personer behålla jobbet.

  • Läs även...

    Du är passé vid 43

    Inbillar du dig att du är het på arbetsmarknaden för att du ännu inte fyllt 55? Tänk om – redan vid 43 är du passé och sållas bort av arbetsgivare, enligt ny forskning.

  • Läs även...

    Många rädda att förlora jobbet vid sjukdom

    Över en miljon svenskar är oroliga för att bli av med jobbet enligt en undersökning från TRR. Bristande lönsamhet och kostnadsbesparingar på arbetsplatsen är de främsta skälen. Men många tror också att de kan förlora arbetet om blir sjuka.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.