Snart kommer konstföreningarna på landets arbetsplatser att dö ut. Det befarar Riksorganisationen Sveriges Konstföreningar som kräver en lagändring av förmånsbeskattning på vinster i konstlotterier.
Konstföreningen på SSAB i Borlänge visar Morakonstnären Anette Backmans verk i personalmatsalen Blå lådan. Ulf Palm/TT
Att vi kan ha konstföreningar på jobbet är enligt Riksorganisationen Sveriges Konstföreningar unikt i världen och har en lång historia. 1940 bildades den första konstföreningen på en svensk arbetsplats.
Ända sedan 1990-talet har arbetsgivare haft möjlighet att stötta föreningarna på samma sätt som gäller för friskvårdsbidrag till de anställda. Alltså att de har kunnat göra skatteavdrag för dessa bidrag. Samtidigt har de vinster som lottats ut till medlemmarna i en konstförening varit skattebefriade.
Men för några år sedan ändrade Skatteverket sin tolkning av hur regelverket ska tillämpas, vilket enligt Greta Burman, verksamhetschef på Sveriges Konstföreningar, exempelvis innebär att den som nu vinner en tavla för 10 000 kronor ska betala runt 8 000 kronor i skatt.
Sedan det blev känt har hon själv blivit uppringd av många företrädare för konstföreningar som berättat att de måste lägga ned verksamheten eftersom medlemmarna inte vill eller kan betala den skatten.
Men också därför att arbetsgivare dragit in sina bidrag.
– Även om arbetsgivare fortfarande kan göra avdrag för sina bidrag till konstföreningar så har regeländringen skapat en oro som gjort att en del arbetsgivare dragit öronen åt sig, förklarar Greta Burman.
Sedan 1990 har antalet medlemmar i Sveriges Konstföreningar minskat med 80 procent.
– Det finns säkert många orsaker till nedgången och tyvärr har vi ingen statistik på hur många procent som beror på Skatteverkets nya regler. Men om det fortsätter så här så kommer det säkert ta död på alla konstföreningar på våra arbetsplatser, säger hon.
– Därför hoppas vi nu att regeringen snarast ändrar på lagstiftningen så att det man vinner i lotterier inte ska förmånsbeskattas längre. Det här drabbar inte bara anställda utan också många konstnärer.
Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.
Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren.
Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?
– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB.
Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.
Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket.
– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.
I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika.
Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen.
Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket.
Lös problemen - eller riskera vite
På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite.
Anders Ringqvist. Foto: Privat
Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.
– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han.
Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap.
– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven?
Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika:
– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslagbedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder.
Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar
Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas.
– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist.
Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?
– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.
Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.
Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han:
– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.
Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?
– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.
Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.
