Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konsulttvist på Volvo

Nödvändigt för att skapa flexibilitet, eller ett sätt att ersätta fasta anställningar med otrygga? Synen på de inhyrda anställda skiftar. På AB Volvo har facket dragit frågan om insyn i konsulternas villkor till central förhandling.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 augusti 2014, kl 10:32

En statlig utredning slog i somras fast att det är sällsynt att personal från bemanningsföretag hyrs in när tidigare uppsagda fortfarande har företrädesrätt till anställning.

Det lutar sig Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, mot i en debattartikel i Svenska Dagbladet när han skriver att det är ”hög tid att facken en gång för alla slutar svartmåla bemanningsbranschen”. Från LO:s sida anser man dock att utredningens slutsats beror på att den inte fick tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Företagen ”säger upp sin ordinarie personal men väljer att behålla dem som är inhyrda, något som uppfattas som oerhört provocerande”, skriver LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och ombudsmannen Kent Ackholt.

Unionen har avtal både med konsult- och bemanningsbranschen, och har under flera år arbetat med att skapa bättre villkor för de anställda. Men den fackliga verksamheten i beställarföretagen kan bli lidande när branschen växer.

- Ju fler man tar in, oaktat om det är konsulter eller från bemanningsföretag, så påverkas den fackliga styrkan. I regel är inte konsulterna med i klubbar på arbetsplatsen, det kan urholka det fackliga inflytandet, säger Kennet Morin, ombudsman på Unionen.

Ett vanligt argument för att anlita konsulter är att de är lättare att göra sig av med än den egna personalen när verksamheten måste bantas. Det är dock inte alltid det går till på det viset.

- På AB Volvo ger man den fasta personalstyrkan erbjudanden så att de säger upp sig själva och behåller konsulterna i stället, berättar Mats Henning, en av Unionens sektionsordförande på företaget. Enligt Mats Henning utgör konsulterna cirka 30 procent av tjänstemännen på vissa enheter.

- Nu håller vi på och drar ned på konsulterna också. Men min upplevelse är att det skedde först efter man gått ut med erbjudandet till den fasta personalen. Företagsledningen är så noga med att poängtera att vi måste ha flexibilitet, ändå har man låst in sig i ett hörn. Vi har många konsulter som är inne i fem sex år och värre än så. Det finns vissa kunskaper som vi inte själva har i dag, därför kan vi inte göra oss av med dem.

Det största problemet med de inhyrda konsulterna är dock fackets brist på insyn, anser Mats Henning. Det har klubben nu drivit till central förhandling.

- Vi har inte den insyn vi vill ha när vi tar in konsulter, vad de ska göra, var de kommer ifrån, vi vet inte om de har kollektivavtal och schysta villkor. Vi är definitivt missnöjda med hur det är i dag.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.