Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Kontrollerade föräldrar vabbar mindre

Föräldrar som väljs ut till kontroll då Försäkringskassan granskar potentiella fuskare, väljer att vabba mindre det kommande året. Det visar nya siffror från ISF.
Lina Björk Publicerad 1 september 2014, kl 10:47
Fredrik Sandgren/TT
Föräldrar som ingår i Försäkringskassans slumpvisa kontroller vabbar generellt mindre, enligt en undersökning från ISF. Fredrik Sandgren/TT

Är man hemma med sjukt barn kan man få ersättning från socialförsäkringen. De flesta sjukdomsperioder är så korta att inget läkarintyg krävs och föräldern anmäler själv hur många dagar eller timmar den varit hemma och vabbat. För att minska risken för fusk och fel i försäkringen har dock kassan ett antal slumpvisa kontroller per år, cirka fem procent av alla ärenden väljs ut för granskning.

I en ny undersökning har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) tittat närmare på om Försäkringskassans kontroller har någon betydelse för hur föräldrarna beter sig ett år efter granskningen. Resultatet visar att man tog ut i snitt 9,2 dagar per år vid kontrollen, men ett år efter hade antalet vabbdagar minskat. Det skilde sig dessutom beroende på personernas utbildningsnivå.

Föräldrar med gymnasial utbildning minskade antalet vabbdagar med 1,8 procent, medan föräldrar utan gymnasial utbildning minskade sina dagar med 4,3 procent.

Att föräldrar väljer att ta ut färre dagar efter att ha blivit granskade tror ISF beror på att man sannolikt blir mer noggrann när det gäller att fylla i rätt uppgifter och mindre benägen att utnyttja försäkringen på fel sätt. Kontrollerna får ett avskräckande syfte.

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.