Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Krav på dödsdatum tas bort

Det är tungt att bevisa att man har en allvarlig sjukdom för att inte få sänkt ersättning från Försäkringskassan. Än svårare att tala om när man ska dö. Nu ändrar Socialstyrelsen kriteriet för att omfattas av ett extra skydd i lagen.
Lina Björk Publicerad 9 juni 2014, kl 11:04
TT
Socialstyrelsen ändrar en formulering i kriterierna för att anses allvarligt sjuk, så att det inte längre krävs något intyg på "dödsdatum". TT

Om du blir sjuk och inte kan arbeta får du 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst i ersättning. Är du fortfarande sjuk efter ett år sänks din ersättning till 75 procent, om du inte kan bevisa att du är allvarligt sjuk. Då omfattas du av ett extra skydd i lagen, och får behålla din ersättning.  

Kriterierna för att anses allvarligt sjuk har dock kritiserats genom åren. Särskilt formuleringen att en person ”löper betydande risk att dö inom fem år”, vilket i praktiken är näst intill omöjligt att bevisa.

Nu backar Socialstyrelsen efter påtryckningar från Försäkringskassan och ändrar formuleringen till ”Betydande risk för mycket kraftig försämring inom fem år.”

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.