Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Krisavtal på gång inom SSAB

Stålkoncernen SSAB vill sänka lönerna tillfälligt för att undvika uppsägningar. Men hos de stora fordonstillverkarna har tjänstemännen ännu inte fått några sådana signaler.
Niklas Hallstedt Publicerad 21 november 2012, kl 11:04

För bara någon månad sedan lade SSAB nya varsel. 450 anställda ska sägas upp. Nu blir det krisavtal på företaget, alltså kortare arbetstid men också sänkt lön under ett halvårs tid. För tjänstemännens del handlar det om individuella och frivilliga överenskommelser som ska göras med var och en. Detta efter att facket sagt nej till ett avtal på lokal nivå.

På fordonstillverkarna Scania och Volvo hade man, till skillnad från SSAB, krisavtal för fyra år sedan. Några sådana påstötningar har inte kommit under den nuvarande lågkonjunkturen.

- Än så länge är det inte tal om krisavtal på Scania. Men vi skulle inte bli jätteförvånade om det kom, det är lite osäkert framöver, säger Mari Carlquist, Unionens vice ordförande på Scania i Södertälje.

I förra vändan gick de anställda ned på fyradagarsvecka med en tioprocentig lönesänkning.

- Blir det aktuellt är det medlemmarna som bestämmer. Förra gången hade vi omröstning, då var det över 90 procent som sa ja. Vi skulle nog göra samma sak igen.

Sören Carlsson, Unionens klubbordförande på Volvo PV, har inte heller han fått några propåer om krisavtal.

- Jag är inte ett dugg intresserad av dem heller. Det finns många andra områden att titta på när det gäller besparingar.

Jämfört med vid förra krisen, tycker han att företagsledningen "är mer alert" nu. Tidigare under hösten har bemanningsanställda och konsulter tvingats lämna Volvo PV.

- Ledningen vill vara lite proaktiv och hålla igen.

Inte heller på Volvo Lastvagnar är frågan aktuell, enligt Alf Söderlund, Unionens klubbordförande i Umeå.

- Jag har inte hört ett knyst. Ingen för den diskussionen. Frågan är stendöd. I stället väntar vi in de förbundsövergripande diskussionerna om korttidsanställningar. Jag ser med tillförsikt fram emot att man får en lösning i dem.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.