Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Krismöte på Xzakt efter skandallistan

Ledningen på callcentret Xzakt kundrelation i Gävle skrev en kränkande lista hur de trodde att personalen skulle bete sig på företagets julfest. Under dagen har företaget haft ett krismöte där man bland annat har diskuterat ledarskapsfrågor.
Anton Andersson Publicerad 1 juni 2015, kl 14:54
Colourbox
Colourbox

”…fläker ut sig.”, ”…försöker på alla...”, ”…blir full och spyr.”, ”…drar hem en kille (läs turk).”

Det är bara ett urval av de beteenden som ledningsgruppen på Xzakt kundrelation i Gävle trodde att personalen skulle anamma under företagets julfest förra året.

Listan ska ha tillkommit som ”ett skämt” när chefen var ute på krogen med sina närmaste medarbetare. Vissa av punkterna på listan har checkats av i efterhand.

Ryktet om listan spred sig hos personalgruppen och under gårdagen läckte den till flera medier. Idag har företaget haft ett krismöte där man bland annat diskuterade ledarskapsfrågor och möjliga åtgärdsplaner.

– Det är minst sagt en annorlunda stämning på jobbet. Många är väldigt ledsna och upprörda. Inte minst den chef som ligger bakom det här. Under förmiddagen hade vi ett stormöte med vd:n där vi diskuterade hur vi ska kunna komma över det här gigantiska berget, säger Morgan Andersson, Unionens klubbsordförande på Xzakt och fortsätter:

– Vi pratade också om att en del oroliga kunder har hört av sig. Det är svårt att säga om vi riskerar att tappa någon efter det här, men det är klart att risken finns.

Chefen bakom listan har också gått ut i ett mejl till de anställda och bett om ursäkt. Bland annat skriver chefen att:

 ”Det är jag tillsammans med mina teamledare som har skrivit listan. Vi är självklart djupt ångerfulla och ledsna. Vi var några chefer som var ute på krogen och åt middag, det ena gav det andra och jag gjorde anteckningar i mitt block. Det var på skämt, vi skojade. Så otroligt korkat…”

”… Sedan, vid en senare middag, åkte dessa oerhört tragiska anteckningar upp på bordet igen, där vi skrev vad som egentligen hände.

Enligt Morgan Andersson har ursäkten mottagits på lite olika sätt.

– Det handlar om digniteten i omskrivningen. Jag står också med på listan. Men det står att jag kommer att prata fackliga frågor och gå hem tidigt, vilket också var vad jag gjorde. Det är en helt annan sak att skriva att man ska ligga med någon, säger han.

Det är inte första gången Xzakt hamnar i blåsväder. Kollega har tidigare skrivit om företaget och deras personalpolitik som bland annat innefattat löneavdrag vid förseningar på en minut, långa ofta delade arbetspass och förbud mot toalettbesök på arbetstid.

Företaget ägs av Gunilla von Platen, framgångsrik entreprenör känd från bland annat tv-serien ”Draknästet” och drivs av hennes man Alfred von Platen. Xzakt jobbar med flera storföretag som bland annat Telia, Statoil och Ellos.

Efter Kollegas artiklar har en facklubb startats upp på Xzakt, och arbetet med arbetsmiljön har kommit igång. Enligt Morgan Andersson kom därför händelsen som en stor överraskning.

– Vi har haft bra samarbeten mellan ledningen och klubben. På det sättet kom detta som en blixt från klar himmel. Alla är så klart inte nöjda med arbetsgivaren ännu, men vi tycker att det har gått åt rätt håll. Det här har inget med våra tidigare problem att göra, säger Morgan Andersson.

 Kollega har sökt Xzakt:s vd Alfred von Platen för en kommentar.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.