Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kultur växande exportgren

Nästan dubbelt så många kulturella och kreativa företag exporterar jämfört med samtliga företag i samma storlek. Företagen inom de kulturella och kreativa näringarna är dessutom mer innovativa, enligt Tillväxtverket.
Linnea Andersson Publicerad 7 maj 2015, kl 10:43
Max Martin tar emot Ascap Pop Music Awards utmärkelse Årets låtskrivare i Hollywood.
Vissa kreativa näringar har de senaste åren haft betydligt högre tillväxt än genomsnittet i det svenska näringslivet, visar Tillväxtverkets rapport. Till exempel musikbranschen. Den 29 april 2015 fick låtskrivaren Max Martin, aka Martin Sandberg, ta emot Ascap Pop Music Awards utmärkelse Årets låtskrivare i Hollywood. Foto: Chris Pizzello/AP/TT

Nästan 30 procent av de små och medelstora företagen inom kreativa näringar exporterar, att jämföra med 16 procent för samtliga små och medelstora företag. Det är dessutom vanligare att kulturella och kreativa företag exporterar till länder utanför Norden. Det visar resultaten i en rapport som Tillväxtverket kommer att publicera i juni 2015.

Den högre exporten beror, enligt Tillväxtverket, på att kulturella och kreativa företag ofta har produkter som är baserade på tjänster, snarare än varor, som lätt kan introduceras på en internationell marknad. Samt att de är mer innovativa på tjänsteområdet än genomsnittet bland svenska företag. Andelen företag som tagit fram och sålt varor ligger på 21 procent i båda grupperna, men hela 45 procent av de kulturella och kreativa företagen har utvecklat och sålt nya, eller väsentligt förbättrade, tjänster under de senaste tre åren. För samtliga företag är den siffran 33 procent.

En annnan bidragande faktor till innovationsframgångarna är att kulturella och kreativa företag är bättre på att samarbeta med andra företag. Nätverken stärker företagens konkurrenskraft och är viktiga eftersom de flesta kulturella och kreativa företagen är soloföretag, som drivs av en person.

Tillväxtverkets rapport visar att viljan att växa inte skiljer sig mellan kulturella och kreativa företag och samtliga företag. I båda grupperna vill ungefär 70 procent av företagen växa. En stor skillnad är dock att färre kulturella och kreativa företag vill anställa, vilket kan bero på att en större andel i denna grupp är just soloföretag.

Inom kulturella och kreativa näringar har vissa branscher under de senaste åren haft högre tillväxt än genomsnittet för det svenska näringslivet. Till exempel modebranschen och musikbranschen.

Rapporten baseras på undersökningen Företagens villkor och verklighet 2014, där 1 500 kulturella och kreativa små och medelstora företag ingår i en enkätundersökning. Svaren representerar 39 000 kulturella och kreativa företag och resultaten har jämfört med genomsnittet för samtliga företag.

Kulturella och kreativa företag?

Tillväxtverket räknar just nu följande branscher som kulturella och kreativa näringar:

  • Arkitektur
  • Dataspel
  • Design och formgivning
  • Film
  • Foto
  • Konst
  • Kulturarv
  • Litteratur
  • Media och marknadskommunikation
  • Mode
  • Musik
  • Måltid
  • Scenkonst
  • Slöjd och konsthantverk
  • Upplevelsebaserat lärande

Tillväxtverket

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.