Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinnan sjukskrev sig – blev uppsagd

Unionenmedlemmen klagade till sin chef över dålig arbetsmiljö och mådde till slut så dåligt att hon sjukskrev sig. Då svarade chefen med att lägga ut en jobbannons för kvinnans tjänst – och sa sedan upp henne. Unionen stämmer nu företaget.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna talar i telefon och tittar ut genom fönster.
När Unionenmedlemmen berättade för sin chef att hon var utmattad, la han ut en jobbannons för samma tjänst hon hade. Sedan blev hon uppdsagd. Foto: Michael D Edwards/Shutterstock.

Kvinnan anställdes på det lilla företaget, vars verksamhet går ut på att sälja hårvårds- och skönhetsprodukter, som redovisnings- och löneadministratör. Till en början arbetade hon heltid, men efter ett halvår sänktes arbetstiden till 50 procent.

Chefen tillika ägaren på företaget hade regelbunden kontakt med kvinnan om bolagets ekonomi, men kunde också ställa frågor som låg utanför hennes ansvarsområde. I stämningsansökan från Unionen beskrivs arbetsgivarens humör som ”häftigt”. Unionenmedlemmen beskriver hur hon ofta fick klä skott för chefens missnöje, och att ”okomplicerade frågor” inte sällan kunde sluta i rena utskällningar.

Chefen: Bit ihop

Kvinnan mådde dåligt över arbetsmiljön på företaget. Hon upplevde ofta ångest och magont på morgnarna, innan hon skulle åka till jobbet, och bävade inför vilket humör chefen skulle vara på.

Till sist, i februari i år, tog hon upp situationen med chefen, förklarade att arbetsmiljön påverkade henne negativt och att hon mådde väldigt dåligt och kände sig utmattad. Chefens svar: Att alla mår dåligt på grund av pandemin och att det bara är att ”bita ihop”. Den 6 april sjukskrev sig kvinnan, berättade att hon var utmattad och angav att arbetsmiljön var skälet.

Då kontrade chefen med att hävda att kvinnan inte själv kunde bedöma om hon var sjuk och begärde ett läkarintyg från första sjukdagen. Innan coronapandemin fanns en möjlighet i sjuklönelagen för arbetsgivare att begära ett så kallat förstadagsintyg, något som främst ska användas för upprepade, korta sjukfrånvaroperioder, men den lagen upphävdes under pandemin.

Jobbannons för hennes tjänst

Kvinnan kontaktade sin vårdcentral för att försöka få ett läkarintyg, men fick till svar att hon tidigast kunde få läkartid om två veckor.

Två dagar senare fick hon ett sms från sin arbetsgivare där det framgick att han skulle försöka avsluta hennes anställning ”på något sätt”. Den 14 april la företaget ut en jobbannons på Arbetsförmedlingens hemsida på en tillsvidaretjänst för en "löneadministratör - ekonom/ekonomikontorist".

Den 15 april träffade medlemmen en läkare som sjukskrev henne för utmattningssyndrom och noterade att hon hade koncentrationssvårigheter och kände oro för arbetet. Samma dag mottog Unionen en förhandlingsframställan från företaget, gällande uppsägning av medlemmen.

Ändrade skälet för uppsägning

Det som följer sedan är något rörigt, men går ungefär till som följande:

  • Företaget och Unionen förhandlar. Företaget uppger att de vill säga upp medlemmen av ”personliga skäl” som går att härleda till hennes sjukdom. Unionen menar att sjukdom inte är ett giltigt skäl till uppsägning. Parterna lämnar förhandlingen oense.
  • Den 23 april verkställer företaget uppsägningen via e-post. Men nu är anledningen inte längre ”personliga skäl” utan arbetsbrist.
  • Under följande tvisteförhandlingar uppger arbetsgivaren att han insett att det förelåg arbetsbrist och att han bara behöver en redovisnings- och löneadministratör en dag i veckan.
  • I tidigare nämnd jobbannons har företaget skrivit att de sökt en löneadmininstratör på heltid. Arbetsgivaren kan i förhandlingen inte motivera varför.

I stämningsansökan skriver Unionens förbundsjurist att det är ”uppenbart att orsaken till uppsägningen är medlemmens sjukdom och att företaget i efterhand försökt ’reparera skadan’ genom att åberopa arbetsbrist”.

Unionen stämmer arbetsgivaren på 11 299 kronor i ekonomiskt skadestånd för utebliven sjukpenning, samt på 50 000 kronor för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD: Rätt av Ica att sparka medarbetare efter drogtest

Ica gjorde rätt när de avskedade en anställd efter ett positivt drogtest. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2026, kl 11:04
Icas logotyp på en fasad intill en bild som illustrerar provtagning vid drogtest; artikel om AD:s dom i tvist mellan Unionen och Ica.
Unionen ansåg att Icas drogtest var bristfälligt. Men nu slår Arbetsdomstolen fast att Ica gjorde rätt när de valde att avskeda lagerarbetaren och Unionen döms nu att betala 876 000 kronor i rättegångskostnader. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT/MARCUS ANDRAE/TT

Medarbetaren jobbade på ett av Icas lager och testade – enligt företaget – positivt för amfetamin vid ett slumpmässigt drogtest. Som Kollega tidigare har rapporterat ansåg Unionen att det fanns stora brister i hur Ica genomfört drogtestet och valde att stämma bolaget i Arbetsdomstolen. Facket konstaterade bland annat att salivprov inte är en rättssäker metod och att Rikspolisstyrelsen enbart rekommenderar blod- och urinprov.

Ingen ny analys – trots att medarbetaren nekade

Trots att lagerarbetaren förnekade droganvändning skickades inget nytt prov till ett oberoende laboratorium, vilket normalt är praxis. I stället valde Ica att avskeda honom ett par veckor senare. 

Matjätten, som har nolltolerans mot droger, hävdar att han gjort sig skyldig till drograttfylleri eftersom han kört truck på lagret samma dag som provtagningen.

Facket fick inte se testresultatet

Unionen begärde vid upprepade tillfällen att få ta del av testresultatet, men Ica kunde inte visa upp något. Till slut fick facket ta del av ett anonymiserat provsvar – och då framkom att testet utförts av en underleverantör till testföretaget. Vad den firman hette kunde Ica inte svara på.

Med bakgrund av den bristfälliga provtagningen ansåg Unionen att det saknades grund för avskedandet och stämde arbetsgivaren. 

Expert: Låga halter amfetamin

Huvudfrågan i tvisten är hur säkra drogtesterna egentligen är. Ica menar att metoden som deras testföretag använt är mycket säker och att de följt alla regler.
Under huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen uppgav Unionens expert att lagerarbetarens prov visade mycket låga halter av amfetamin. Långt mindre än vad barn på receptbelagd medicin uppvisar och väldigt mycket lägre halter än man vanligen ser hos amfetaminmissbrukare.

AD: Rätt av Ica att avskeda

Nu har Arbetsdomstolen tagit ställning i frågan och kommit fram till att Ica agerade rätt när de valde att avskeda mannen. I sin dom konstaterar AD att det är ställt utom rimligt tvivel att det positiva provresultatet var korrekt och att lagerarbetaren medvetet intog det amfetamin som fanns i hans saliv.

Domstolen skriver vidare att eftersom den truckkörning som han utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet.  Detta gäller trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg. 

Två av rättens sju ledamöter anser att det var fel av Ica att avskeda medarbetaren. De anser att samma beviskrav som i brottmål bör gälla i arbetslivet.

Unionen: Domen väntad

Unionen kommer nu att analysera domen vidare. Lena Isenstam, förbundsjurist som företrätt medlemmen, är inte överraskad över utgången: 

Domen var väntad utifrån hur rättspraxis såg ut sedan tidigare. Unionen vill ha drogfria arbetsplatser. Men gör man drogtester måste de vara rättssäkra och tillförlitliga, säger hon.

Om arbetsgivaren ansåg att medarbetaren utgjorde en säkerhetsrisk hade ett rimligare alternativ varit att stänga av honom från arbetet, enligt Lena Isenstam.

– Testresultatet visade så låga nivåer att det inte fanns någon säkerhetsrisk. Att bli avskedad är en oproportionerlig åtgärd.

Drogtesternas tillförlitlighet kan påverkas 

Unionen oroas över konsekvenser av AD:s dom.
– Vi är oroliga för rättsutvecklingen. Drogtester är ”big business” och vi ser en risk att kostnadseffektivitet nu kommer att gå före kvalitet, säger Lena Isenstam.

Unionen ska betala matjättens och Svensk Handels rättegångskostnader på sammanlagt 876 000 kronor.

Ica: Bekräftelse på att vi agerat rätt

Ica välkomnar AD:s avgörande. Bolagets förhandlingschef Anders Graneld skriver en kommentar till Kollega att domen bekräftar att de agerat på ett korrekt sätt. På frågan om Ica kommer att ändra något för att få säkrare testmetoder framöver skriver Graneld:
”Utfallet i Arbetsdomstolen bekräftar att vi har säkra metoder och en säker testprocedur i enlighet med internationella och nationella riktlinjer. Vi ser kontinuerligt över våra rutiner.”