Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor får mindre företagshälsovård

Företag i kvinnodominerade branscher köper mindre hälsovård än andra. Detsamma gäller mindre företag oavsett bransch, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad 15 september 2017, kl 15:38
Pressmaster/Colourbox.com
Pressmaster/Colourbox.com

Undersökningen, genomförd på uppdrag av Svenskt Näringsliv, PTK och LO, rymmer visserligen många positiva siffor. Nästan 80 procent av de deltagande företagen har avtal om företagshälsovård eller liknande arbetsmiljötjänster. Av dem svarar 86 procent att de har haft stor eller ganska stor nytta av tjänsterna. De upplevda effekterna är bland annat bättre arbetsmiljö, minskad fysisk ohälsa och minskad sjukfrånvaro hos medarbetarna.

Det skiljer dock en hel del mellan olika branscher. Allra vanligast är det att man köper företagshälsovård eller liknande tjänster i byggbranschen, tätt följd av industrin. Långt mindre vanligt är det inom handel, hotell och restaurang.

– Det är tydligt att de kvinnodominerade branscherna inte i lika hög grad har tillgång till företagshälsovård, konstaterade Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande när rapporten presenterades på fredagen.

Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp, tyckte för sin del att det skulle vara värt att titta närmare på varför omkring en femtedel av företagen inte köper företagshälsovård eller liknande. Ett skäl som uppges är ”stor personalomsättning”.

– Vi måste gräva vidare. Vi ser att i branscher där man har fler visstidsanställda så använder man mindre företagshälsa, sade Niklas Hjert.

I undersökningen är det även tydligt att det är de största företagen som i högst utsträckning köper den här typen av tjänster. Ändå finns de minsta företagen, de med färre än tio anställda, inte med i undersökningen.

– På de riktigt små arbetsplatserna har man mycket svårare att få tillgång till de här tjänsterna, sade Berit Müllerström som poängterade vikten av att få företagen att begripa det ekonomiska värdet av att arbeta förebyggande.

– När något väl har hänt så blir kostnaden mycket större. Kan man förebygga sjukskrivningar är mycket vunnet.

Fakta

Undersökningen bygger på drygt 1 600 telefonintervjuer med representanter för företagen och fackliga företrädare på företag i olika storlekar från 10 anställda och uppåt.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.