Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor och män reagerar olika på mobbning

Kvinnor som mobbas på jobbet har dubbelt så hög sjukfrånvaro som andra kvinnor. Män som utsätts blir däremot inte mer sjuka än andra män. Detta visar ny dansk forskning.
Ola Rennstam Publicerad 28 augusti 2017, kl 15:55
Jessica Gow/TT
Med kvinnor som utsatts för mobbning sjukskrivs i högre grad än andra kvinnor, syns ingen liknande ökning bland mobbade män. Jessica Gow/TT

Kvinnor och män reagerar annorlunda när de utsätts för mobbning på arbetsplatsen. Medan kvinnornas långtidssjukskrivning fördubblas och leder till en ökad användning av antidepressiva medel tycks män som mobbas inte ha mer sjukfrånvaro än andra män.

Å andra sidan pekar den danska undersökningen på att män i högre utsträckning än kvinnor överger arbetsmarknaden under en tidsperiod, tre procent av männen lämnar sitt jobb när de blir utsatta för mobbning.

Läs mer: Mobbade Annika ville ta sitt liv

–  Vi vet inte varför män och kvinnor reagerar annorlunda på mobbning, men undersökningen indikerar att män är mindre benägna att finna sig i situationen medan kvinnor behåller sitt jobb och ser om de kan få det att fungera, säger Åse Marie Hansen, professor vid Köpenhamns universitet och det danska centrat för arbetsmiljöforskning, som är en av forskarna bakom studien.

Läs mer: Mobbning på jobbet ökar

Studien omfattar drygt 3 000 anställda på såväl offentliga som privata arbetsplatser. Forskarna har studerat personernas sjukskrivning fem år före mobbningen ägde rum och fem år efteråt. För kvinnor är sjukfrånvaron dubbelt så hög två år efter mobbningen jämfört med kvinnor som inte har mobbats. Därefter minskar skillnaden för att försvinna helt efter fem år.

Siffrorna visar också att de utsatta personerna inte hade mer sjukskrivning än icke-mobbade innan trakasserierna började.

–  Det är först efter mobbningen sjukfrånvaron stiger för de kvinnor som har blivit mobbade. Det finns inga tecken på att de borde vara mer sårbara innan de blir mobbade, säger Åse Marie Hansen.

Läs mer: Så kan mobbning stoppas

Undersökningen visar att kvinnor upplever mobbning på jobbet i något högre utsträckning än män. Totalt anger sju procent av de tillfrågade att de utsatts för mobbning. Av dessa är 57 procent kvinnor och 43 procent män. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Aarhus BBS vid Aarhus Universitet, Köpenhamns universitet och det danska Arbetsmiljöforskningscentret, NFA.

 

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.