Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kvotering - en viktig början

Att kvotera in kvinnor i bolagsstyrelserna löser knappast problemet med den bristande jämställdheten, anser genusforskaren Kerstin Alnebratt vid Göteborgs universitet. Det behöver inte heller leda till bättre beslut, enligt forskaren Pär Zetterberg.
Niklas Hallstedt Publicerad 10 mars 2014, kl 11:46
Maja Suslin/TT
Maja Suslin/TT

- Det som händer när man kvoterar är att allt fokus hamnar på att det ska vara lika många, då blir det fråga om att räkna huvuden. Då riskerar man att cementera en binär könsuppfattning där man pratar om att män är sådana och kvinnor sådana. Det är direkt kontraproduktivt när man ska jobba med jämställdhet.

Samtidigt är det viktigt att få in människor med olika erfarenheter, poängterar hon.

- Men då handlar det inte bara om kön, utan om en massa andra saker också. Kvotering riskerar att leda till att föreställningar om kvinnors ”mjukhet” som ska komplettera männens ”hårdhet” bara lever vidare och förstärks.

Inför man inte kvotering kommer inget att hända.

Blir jämställdhet samma sak som att det ska vara lika många av varje sort är det lätt hänt att man glömmer bort att titta på hur makten är fördelad, anser Kerstin Alnebratt vidare. Det betyder inte att hon motsätter sig kvotering till bolagsstyrelserna.

- Näringslivet är den sektor där man gjort minst, och inför man inte kvotering kommer inget att hända. Det är bara att lyssna på Jens Spendrup (Svenskt Näringslivs ordförande) så förstår man det. Man går miste om en massa kompetens. Men jag är skeptisk till att kvotering blivit en så stor symbolfråga. Kvotering löser inte jämställdhetsproblemen, varken i näringslivet eller någon annanstans, men det är en viktig början.

Pär Zetterberg, forskare vid Uppsala universitet, som studerat kvotering till politiska församlingar, konstaterar via mejl att det är för mycket att hoppas på att inkvotering av kvinnor automatiskt skulle leda till bättre beslut.

"Den pressen på de kvinnor som väljs in är nog inte rimlig att sätta. Samhällsvetenskaplig forskning har under flera decennier visat att organisationer (bland annat lagstiftande församlingar och företag) har upparbetade rutiner och procedurer som är svåra att ändra på för nya personer som kommer in i organisationen.

Väl genomförda mindre studier, framförallt från Indien, visar dock att besluten trots allt kan bli delvis annorlunda när man inför kvotering. De kvinnliga representanterna prioriterar annorlunda än männen. T ex har fattigdomsbekämpning hamnat högre upp på agendan, bl a genom att stärka frågor om vattenförsörjning."

Kvinnor ska inte drabbas av meritsystem som gynnar män.

Zetterberg påpekar att det dock sällan är kvaliteten på besluten som varit det främsta skälet för införande av kvotering. I stället är rättviseskälet som dominerar, kvinnor ska inte drabbas av ett meritsystem som gynnar män.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström