Annons
Annons
  • Är inflationsmålet på två procent det centrala ankaret för förhandlingarna i avtalsrörelsen, eller har målet spelat ut sin roll? Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, till vänster, och Tomas Undin, Teknikföretagens biträdande förhandlingschef, till höger, ser olika på den frågan. Foto: Alex Giaccometti/Karin Fjell

Låg inflation hotar löneökningar

Publicerad 20 mars 2015, kl 14:38

På onsdagen meddelade Riksbanken att man sänker styrräntan till minus 0,25 procent. Syftet är att göra kronan billigare gentemot euron och få fart på inflationen som stått och stampat nära noll en tid. Att fortsätta sträva efter inflationsmålet, på två procent, är viktigt för den kommande avtalsrörelsen, men hur den faktiska räntan ser ut har mindre betydelse, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

- Vi var tidigare kritiska mot riksbanken när man som vi tyckte tappade fokus på inflationen för att istället fokusera mer på hushållens skulder. Vi tycker att det är bra att riksbanken nu fokuserar på att få fart på inflationen.

På 70- och 80-talen byggde lönebildningen på att förhandla fram kompensation för inflationen. Det var inte lyckligt, menar Niklas Hjert.

- Det jagade i sin tur på inflationen vilket innebar höjda kostnader för företagen som tappade konkurrenskraft mot utlandet.  Det är en farlig väg att gå. Det innebär att vi inte kan börja jaga inflationen vare sig uppåt eller nedåt.

Nu krävs is i magen, menar han, och konstaterar att om man bortser från räntejusteringar och energipriser ligger inflationen i dag på en procent. 

- Men vi tittar inte på den faktiska inflationen när vi går in i avtalsrörelsen, utan på målet. Det skapar en långsiktig stabilitet på marknaden och stadiga reallöneökningar. Det är viktigt att målet får fortsätta att fungera som ett ankare även om vi nu är i ett läge med låg inflation.

Förvisso har inflationsmålet fungerat som ett stabiliserande ankare sedan 90-talet, menar Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Tomas Undin, men målet ligger i dag för högt och det är inte längre realistiskt att sträva efter en inflation på två procent, säger han.

- Den senaste perioden har utfallet slagit helt fel. Vi har haft reallöneökningar som har urholkat konkurrenskraften för svenska exportföretag. I den verklighet som råder sedan ett par tre år tillbaka är det svårt att se varifrån en inflation på två procent ska komma. Inflationen är i princip obefintlig i Europa också.

Om inte riksbanken justerar inflationsmålet anser Teknikföretagen att förhandlingarna måste utgå från andra parametrar i den kommande avtalsrörelsen. Annars riskerar vi en krasch, menar Tomas Undin. 

- Skulle företagen kunna konkurrera med högre priser skulle det inte vara något problem, men det går inte. Om kostnaderna fortsätter att öka för svenska företag försämrar vi konkurrenskraften gentemot andra länder.

Men en inbromsad löneökningstakt skulle inte heller leda till att inflationen går upp, medger han och upprepar att riksbanken borde sätta ett mer realistiskt inflationsmål.

Riksbanken har också fått kritik för den superlåga räntan, som i onsdags sänktes från 0,10 till minus 0,25 procent. När hushållen inte får någon ränta på sitt sparande men samtidigt får billigare lån ökar risken för bubblor på bolånemarknaden och även på börsen. Det bekymrar inte längre riksbankschefen Stefan Ingves, som säger att det finns andra verktyg för att hantera den typen av problem, verktyg han anser också bör användas.

- Det finns en stor verktygslåda, inte minst för vad som sker på bolånemarknaden. Ett är amorteringskrav som kommer nu, man kan ända skatteregler, man kan öka kapitalteckningen på bankerna, det finns en rad olika saker man kan göra, säger han i en intervju med DN och fortsätter: 

- Väsentligast för vår del i dagsläget är att få upp inflationen. Klarar vi det kommer så småningom räntorna att stiga och det sker bra saker för svensk ekonomi. 

Gabriella Westberg
Gabriella Westberg
[email protected]
@Tidn_Kollega
Lediga jobb
  • Läs även...

    Lokal besvikelse över utebliven löneökning

    Bra lönenivå men synd att årets lönehöjning försvann. Kollega har pratat med klubbarna på Scania och Tallink Silja som har förståelse för att årets avtalsförhandling var ovanligt tuff, men som är besvikna över att det inte blev någon retroaktiv lön.

  • Läs även...

    Facklig kritik mot EU-förslag om minimilöner

    Sverige föreslås få ett undantag från de nya EU-reglerna om minimilöner. Men både från fack och arbetsgivare fruktar man att den svenska modellen ändå kommer att påverkas.

  • Läs även...

    Facken öppnar för flerårigt avtal

    De medlare som hjälper parterna i avtalsrörelsen föreslår ett 29 månader långt avtal. Fullt möjligt, om innehållet blir bra, tycker Facken inom industrin. Även arbetsgivarna tror att det finns förutsättningar för ett långt avtal.

  • Läs även...

    Så höga blir löneökningarna

    Ett avtal med en löneökningstakt i samma nivå som det förra med avsättningar till flexpension. Det är i stora drag innehållet i det nya avtalet för industrin. Däremot innehåller det inga retroaktiva löneökningar.

  • Läs även...

    Därför bråkar Sverige om minimilöner i EU

    I morgon, onsdag, lägger EU-kommissionen fram ett förslag om reglering av minimilöner på Europanivå. Men arbetet med förslaget har stött på stort motstånd från de nordiska länderna.

  • Läs även...

    Högre löneökningar för att nå inflationsmål

    I en ny rapport spår Konjunkturinstitutet, KI, att de nya löneavtalen som börjar gälla nästa år kommer att hamna i nivå med de förra. Men för att nå inflationsmålet krävs egentligen högre löneökningar, menar KI.