Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Låg kunskap om föräldrapenning

Föräldrar har låg kunskap om nya regler som rör föräldrapenning. Till exempel vilka dagar man måste ta ut innan barnet fyller fyra år. Det visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.
Ola Rennstam Publicerad 11 mars 2020, kl 07:00
Fredrik Sandberg/TT
Mammor har bättre koll på reglerna för föräldrapenning än pappor. Fredrik Sandberg/TT

Hur väl känner nyblivna föräldrar till regelverket kring föräldrapenningen? Den frågan har ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, försökt besvara i ny rapport.

Kartläggning visar att endast en minoritet av föräldrarna känner till de nytillkomna reglerna för föräldrapenning, det gäller till exempel begränsningen av antalet dagar som kan tas ut efter barnets fyraårsdag. Men det finns också kunskapsskillnader mellan föräldrar i olika grupper. Mammor har till exempel större kunskap om reglerna än pappor.

– Vi ser att föräldrar med högre utbildning kan mer än föräldrar med låg utbildning. Och föräldrar med barn i ettårsåldern vet mer än de med barn som är några månader gamla. Men skillnaderna är ganska små, säger Mats Bengtsson, utredare på ISF, i ett pressmeddelande.

Enligt ISF är det viktigt att föräldrar känner till reglerna för att på bästa sätt kunna planera och fördela dagarna mellan sig. Rapporten visar att Försäkringskassan är en viktig informationskälla, ungefär tre av fyra föräldrar uppger att de fått information om föräldrapenningen därifrån.

En annan rapport från ISF visar att föräldrar tar ut fler dagar med föräldrapenning innan barnet blir fyra år. Det är fortfarande mammorna som tar ut de allra flesta föräldradagarna, men pappornas andel av uttagna föräldradagar har ökat från 16 procent 2005 till 30 procent 2019.

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.