Annons
  • "Den ökade lönespridningen ökar kraven på skatte- och bidragssystemen", säger Lars Calmfors, AER:s ordförande. Foto: Henrik Montgomery / TT

Låga löner påstås ge fler jobb

Publicerad 14 februari 2017, kl 15:16

Många företag skulle anställa folk för att utföra ”enkla jobb” om de inte behövde betala mer än 14 000 till 15 000 kronor i månaden. Det menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, i en ny rapport om tudelningen på arbetsmarknaden.

Den svenska arbetsmarknaden är tudelad på flera sätt, menar AER i sin nya rapport. Det handlar dels om de utrikes föddas ställning som, enligt AER, är ännu svagare än vad de vanliga siffrorna över arbetslösheten och sysselsättningen visar. De av de utrikes födda som har jobb har nämligen i mycket i högre utsträckning otrygga visstidsanställningar än inrikes födda.

Hur ska då de nyanlända komma in på arbetsmarknaden? Precis som tidigare argumenterar AER för sänkta minimilöner. På ett plan har man dock ändrat sig jämfört med i fjol. Då föreslog AER att parterna på arbetsmarknaden skulle förhandla fram tidsbegränsade ingångsjobb med avsevärt lägre löner än dagens minimilöner. I år lyfter de fram ett annat alternativ som går ut på att parterna bör definiera nya typer av enkla jobb – som inte finns i dag.

Exakt hur låga dessa ”betydligt lägre minimilöner” ska vara anger inte AER. Men i samband med rapporten fick företag svara på om de skulle anställa för nya typer av enkla jobb om det kunde göras till löner på 14 000-15 000 kronor. En tredjedel av företagen uppgav att de skulle göra sådana anställningar.

De ”nya typer” av jobb som företagen vill ha utförda handlar om avlastningsfunktioner som vaktmästare, receptionist, handräckning på byggen och så vidare.

Genom att klart definiera vilka jobb det handlar om skulle lönesänkningarna förhoppningsvis avgränsas till dessa, menar AER som dock tar upp två ytterligare farhågor.

Dels finns risk för att de nya låglönejobben skulle attrahera ny arbetskraft från EU-länder med låg inkomstnivå, vilket skulle stjälpa hela idén. Det skulle kunna undvikas genom att utforma de nya jobben som ett arbetsmarknadsprogram.

Dels skulle det kunna skapa en ny underklass av lågbetalda invandrare, eftersom det här rör sig om permanenta jobb.

– Därför måste goda möjligheter till vidareutbildning erbjudas. Den bör erbjudas direkt till individerna. Den ökade lönespridningen ökar dessutom kraven på skatte- och bidragssystemen, säger Lars Calmfors, AER:s ordförande.

Rådet tar också upp att efterfrågan för de hemmamarknadsinriktade tjänstesektorerna är starkare än för exportindustrin. I framtiden kan industrin förmodligen inte styra löneökningarna för hela arbetsmarknaden som den gör i dag.

– Vi vill varna för riskerna med att lägga locket på och hålla nere löneökningar i andra delar av ekonomin. Då är det bättre att anpassa systemet, säger Lars Calmfors.

AER

Arbetsmarknadsekonomiska rådet är upprättat och finansierat av Svenskt Näringsliv, men arbetar helt oberoende. Ledamöter är professorerna Lars Calmfors, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Här är det enda som hjälper mot utbrändhet

    Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete och socialt stöd är viktigt på en arbetsplats. Men inte nog för att förhindra utbrändhet. För det krävs sänkta krav i jobbet.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    ”En uppvisning i svenska modellen”

    Regeringen nappade på förslaget från arbetsmarknadens parter om etableringsjobb. Den vägen ska minst 10 000 nyanlända och långtidsarbetslösa få jobb. Men det dröjer till hösten 2019 innan reformen sjösätts.

  • Läs även...

    Partierna om: Framtidens arbetsliv

    Hur kan fler och bättre jobb skapas när arbetstillfällen försvinner på grund av digitaliseringen och automatiseringen?

  • Läs även...

    Bistrare tider väntar - särskilt för kvinnor

    Det är sannolikt att Sverige går in i en lågkonjunktur någon gång under nästa mandatperiod. Det menar Unionen i sin konjunkturrapport.
    - Politikerna behöver se till att det blir enklare att vidareutbilda sig nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

  • Läs även...

    Arbetsgivarmiss ska inte leda till utvisning

    Att arbetsgivare gjort smärre missar genom att exempelvis betala för låg lön under kortare perioder ska inte längre tvinga arbetskraftsinvandrare att lämna landet. Bra, tycker Unionen om förslaget som regeringens utredare lagt fram.

  • Läs även...

    Partierna om: Den svenska partsmodellen

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    Få lön utan att jobba

    Minskad fattigdom, ohälsa och byråkrati. Om alla i Sverige fick en basinkomst, oavsett om de jobbar eller inte, skulle allt bli bättre, menar förespråkarna. Men modellen saknar inte kritiker.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.