Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lagarna du bör ha koll på i arbetslivet

Du har säkert hört talas om dem. Men vet du verkligen vad de viktigaste lagarna i arbetslivet innebär?
Johanna Rovira Publicerad 23 januari 2018, kl 15:13
Johnér
Det underlättar att känna till rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. Johnér

Vi har gott om lagar i svenskt arbetsliv och det kan vara väldigt bra att ha koll på åtminstone de allra viktigaste. Både för chefer och arbetstagare. Då är det lättare att undvika problem. Här är de mest betydelsefulla:

Las – lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd gäller nästan alla anställda i Sverige. Vissa delar i las är tvingande till arbetstagarens förmån, några är dispositiva, vilket innebär att andra avtal kan gälla. Las styr också reglerna vid uppsägning och avsked, provanställning, vikariat och hur länge du får jobba.

Du kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Uppsägning ska vara sakligt grundad – det är den till exempel inte om just ditt jobb försvinner men du skulle kunna omplaceras inom företaget. Blir du uppsagd av personliga skäl kan skälet inte enbart vara något som din arbetsgivare har känt till längre än två månader.

Det är i las det står om ”sist in, först ut” när företaget säger upp på grund av arbetsbrist vid exempelvis omorganisationer. Med färre än tio anställda kan arbetsgivaren få undanta högst två anställda. Facket kan komma överens om andra regler för turordning.

Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist, har vikarierat i mer än tolv månader de senaste tre åren eller har en deltidstjänst, har du första tjing om det skulle bli något jobb ledigt. Har flera förtur kommer den med längst anställningstid först i kön. Förturen gäller i nio månader från sista arbetsdagen.

Ledighetslagar

Semesterlagen ger dig rätt till 25 dagars ledighet om året, betalda eller obetalda beroende på hur länge du har jobbat på företaget. Du har rätt till minst fyra sammanhängande veckor under juni till augusti. Du ska ha semesterlön – semesterersättning bakas aldrig in i lönen utan måste redovisas separat. Om du slutar på företaget och inte har hunnit ta ut semester ska du ha semesterersättning. Får du inte det kan du väcka talan mot företaget och begära skadestånd, men preskriptionstiden är bara två år.

Läs mer om semesterlagen på kollega.se.

Vi har också studieledighetslagen som ger dig rätt att ta tjänstledigt för att plugga nästan vad som helst, föräldraledighetslagen och lagar som gör att du får ta ledigt för att starta eget, vårda närstående och, om du är sjuk, prova annat jobb.

Diskrimineringslagar

Förbjuder direkt och indirekt diskriminering och trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Lagen gäller överallt. Enligt diskrimineringslagen måste arbetsgivare varje år göra jämställdhetsplaner och lönekartläggningar för att upptäcka och förhindra osakliga skillnader i lön och villkor mellan män och kvinnor. En annan lag förbjuder diskriminering av deltidsanställda och personer med tidsbegränsad anställning.

MBL

Medbestämmandelagen är något av juvelen i kronan i lagarna som styr i arbetslivet. Den ger anställda ett visst inflytande på arbetsplatsen. Ibland kallad ”tuta och kör” eftersom den innebär att arbetsgivaren har skyldighet att informera och förhandla om viktiga förändringar av verksamheten innan de genomför förändringarna. Den innehåller också bestämmelser om kollektivavtal och den fredsplikt som råder när det finns kollektivavtal.

Arbetsmiljölagen

AML är en så kallad ramlag som ska förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Utöver AML finns flera olika föreskrifter som kan vara till nytta för dig beroende på var du jobbar – sitter du vid dator har du till exempel rätt till synundersökning och, om du behöver det, terminalglasögon.

En av de viktigaste föreskrifterna heter Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA 2015:4, som förtydligar vad som ska göras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den reglerar också arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Regeringsformen

En grundlag som bland mycket annat säger att det allmänna ska trygga rätten till arbete. Lagen tar också upp rätten att yttra sig fritt, uttrycka tankar, åsikter och känslor, frihet att ta emot och ge information, frihet att gå med i fackföreningar och att delta i möten av olika slag. Eller avstå. Ingen kan tvinga dig att gå med eller tvinga dig att avslöja om du är med i en förening, vad du tycker, röstar på etcetera.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt.