Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Låglöneländer inget hot mot svensk industri

Mauro Gozzo, ordförande för Industrins ekonomiska råd, ser ljust på framtiden för svensk tillverkningsindustri.
Sofia Broomé Publicerad

När globaliseringen var ett faktum trodde många att jobben inom svensk tillverkningsindustri skulle till låglöneländer men så har det inte blivit, konstaterar Mauro Gozzo, ordförande i Industrins ekonomiska råd.

Läs mer: I Skellefteå blomstrar industrin

– Däremot har industrin blivit allt effektivare och det gör att den sysselsätter färre personer än tidigare, säger Mauro Gozzo.

Varför är tillverkningsindustrin viktig för Sverige?
– Det är den näring som dominerar Sveriges handel med omvärlden. Det är de svenska industriföretagens export, som ger oss de valutainkomster som gör att vi kan ha en så hög levnadsstandard eftersom vi konsumenter är beroende av en mängd importerade varor och tjänster.

Hur har tillverkningsindustrin i Sverige gynnats av globaliseringen?
– För svensk industri är det livsavgörande att ha tillgång till utländska marknader. Minskade hinder och lägre kostnader för handel har gjort att industrin har kunnat fortsätta att expandera internationellt.

Det var många som trodde att lönerna, som tidigare var mycket lägre i Kina och i andra asiatiska länder än i Sverige, skulle få företag att flytta produktionen men så blev det inte.

– Man underskattade den betydelse som personalens kunnande har för företagets framgång och man underskattade också andra kostnader som tillkom för dem som flyttade produktionen. I dag är företagen mer insiktsfulla. Man producerar i Asien därför att man också vill sälja i Asien, säger Mauro Gozzo.

Enligt det ekonomiska rådets rapport, som gavs ut förra hösten, är nya växande industriföretag vanligare i landets små och mellanstora orter än i de befolkningstäta regionerna.

Hur har globaliseringen bidragit till en omställning från några få större industriföretag till fler små och mellanstora företag?
– Storföretagen har i själva verket fortsatt att expandera, men de expanderar huvudsakligen utomlands beroende på att det är där de finner nya kunder. Sverige led länge av brist på företag i mellanregistret men det har förändrats, säger han.

Enligt honom har de små och medelstora företagen ökat sin försäljning utomlands men de har ofta en större del av verksamheten kvar på hemmaplan. Ett av de växande tillverkningsföretagen är Brokk i Skellefteå, som nu är världsledande när det gäller tillverkning av rivningsrobotar men har huvudkontoret kvar i Skellefteå.

Mauro Gozzo menar till och med att tillverkningsindustrin i Skellefteå inte längre är beroende av gruvindustrin, eftersom näringslivet är så varierat.

– Skellefteå har egentligen länge varit en region med betydande entreprenörsanda. Boliden har funnits där länge men man står inte och faller med den. Man har ett väldigt diversifierat näringsliv och är i dag ett exempel på en svensk motsvarighet till vad tyskarna kallar Mittelstand. Bygghisstillverkaren Alimak växte fram redan på 1950-talet. Det finns sågverk, snickeriindustrier som Snidex och Drömtrappor och tillväxtföretag som Optronic och Brokk.

– Skellefteå känns som en region som har alla möjligheter att växa om man sköter sina kort väl, säger Mauro Gozzo.

Industrins ekonomiska råd

Är en del av Industrirådet, som består av företrädare för industrins parter och har som syfte att bevaka att industriavtalet hålls. Rådet gav förra hösten ut rapporten Industri under omvandlingstryck

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN