Annons
  • "Nedåt 15 000 kronor i månaden", tycker Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors, tv, att särskilda ingångslöner skulle kunna ligga på. Det sa han vid presentationen av rådets rapport "Dags för större lönespridning?" tillsammans med vice ordförande Per Skedinger och ledamot Ann-Sofie Kolm. Foto: Erik Nylander/TT

"Lägre löner ger fler jobb"

Publicerad 15 februari 2016, kl 13:44

En ny typ av ingångjobb med löner ”väsentligt under nuvarande nivåer”. Det skulle skapa jobb för nyanlända och ungdomar, enligt ett förslag från ett Arbetsmarknads-ekonomiska rådet. Rådet, som finansieras av Svenskt Näringsliv, avvisar dock helt lagstiftning i frågan.

- Lägre ingångslöner är inte någon mirakelmedicin, det ger ingen jätteeffekt. Vi ser det som att det skulle ge ett bidrag tillsammans med andra åtgärder, säger Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER.

I sin rapport har rådet betat av tidigare forskning, och kommit fram till att det finns ett stöd för att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. I Sverige sägs fyra av sex genomförda studier ge belägg för negativa sysselsättningseffekter.

Det är mot den bakgrunden som rådet föreslår den nya typen av ingångsjobb, vilkas villkor ska förhandlas fram av arbetsmarknadens parter.

- Parterna har tagit ansvar vad gäller den totala löneökningen, däremot har man ännu inte tagit ansvar i fråga om relativlönerna, säger Lars Calmfors som är tydlig med att han inte ser lagstiftning som en väg i fall inte parterna kommer överens.

- Vi tror att det skulle vara problemfyllt på sikt. Politiker är inte lämpade att bestämma över minimilönerna.

Ingångsjobben ska riktas mot alla som är nya på arbetsmarknaden, främst invandrare och ungdomar, som inte lyckas få andra jobb, enligt AER:s förslag. För att motverka att människor fastnar i dessa låglönejobb ska de få vara som längst tre år och staten ska bidra genom slopade sociala avgifter och extra jobbskatteavdrag.

På frågan om det inte finns risk för att dagens låglönejobb omvandlas till dessa ingångsjobb, svarar Calmfors:

- Det finns inga åtgärder som bara har positiva effekter och inga sidoeffekter. Men personligen skulle jag kunna tänka mig någon form av begränsning, exempelvis att arbetsgivare som friställt folk inte skulle få anställa med den här nya anställningsformen, i enlighet med Liberalernas förslag härom veckan.

Från LO:s håll är motståndet mot sänkta ingångslöner stort. Lars Calmfors menar att det finns anledning för LO att fundera över saken en extra gång, särskilt i ljuset av den stora flyktinginvandringen.

- Hanterar man inte problemet under organiserade former finns risk för att det blir lönesänkningar utanför kollektivavtalen, det blir svartjobb i stället.

Rådet anger ingen nivå för de nya lägstlönerna, men Calmfors tänker sig personligen löner ”nedåt 15 000 kronor i månaden”.

Läs mer:
- "Gå med på sänkta löner eller lämna över till staten" 

- Kommentarer på AER:s förslag om sänkta löner

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]

Kommentarer

Ingen kan leva på en sådan lön mer än ett halvår på sin höjd. Det sätter sedan stress i kroppen. Hyra och mat kostar. Ingen kan känna att arbete lönar sig i sådana fall. Så fungerar inte människan. Värdet på människans arbete ska var i proposition till belastning av kropp och huvud. Många så kallade lågkvalificerade arbetsuppgifter är in facto mycket hårdare både psykiskt och fysiskt än kvalificerade jobb. Vi bör ha en löneutveckling också som kompenserar de fysiska slitningarna och de psykiska som tex vårdjobben har. Annars kommer vården i fortsättningen var en arbetsplats med mycket genomgångar och låg status.

Skriv din kommentar

Kommentering av denna sidan upphörde 2016-03-07. Det är inte längre möjligt att lämna kommentarer på den här sidan.

Lediga jobb
  • Läs även...

    Partierna om: Den svenska partsmodellen

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

  • Läs även...

    ”Unionen lever i det förflutna”

    Det var inte bara arbetsgivaransvaret som var en stötesten när Frilans Finans ville teckna kollektivavtal med Unionen. Enligt företagets vd Stephen Schad har förbundet ett ideologiskt arv som inte hör nutiden till. Han efterlyser också ett kollektivavtal anpassat till dagens arbetsmarknad.

  • Läs även...

    Utvecklingsledighet dissas av facket

    Det är bra att staten tar tag i de yrkesverksammas behov av kompetensutveckling. Men man gör det på fel sätt,
    anser Unionen om förslaget om att anställda ska få betald
    ledighet för studier.

  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    Okunskap om hur mobbning ska hanteras

    100 000 människor mobbas på jobbet. Psykologen Stefan Blomberg menar att siffran skulle kunna minskas kraftigt om arbetsgivarna fick utbildning.

  • Läs även...

    Ålders­diskriminering på arbetsmarknaden ökar

    När blir man för gammal? I vissa branscher kan det mycket väl vara redan när man passerar 40-strecket. Säkert är i alla fall att ju närmare 60 du kommer, desto mindre intressant blir du i arbetsgivarnas ögon.

  • Läs även...

    Unionen och TCO: ”Värna partsmodellen och kollektivavtalen”

    Den 26 maj är det val till Europaparlamentet i Sverige. Då är det dags att välja de 21 ledamöter som ska representera Sverige i parlamentet under nästa mandatperiod. Både Unionen och TCO vill att de svenska parlamentarikerna ska driva frågor om stärkta fackliga rättigheter.

  • Läs även...

    Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad

    Den senaste mandatperioden har Europaparlamentet och EU:s andra lagstiftare ministerrådet, fattat beslut om flera konkreta lagar på arbetsmarknadsområdet. Det reviderade utstationeringsdirektivet påverkar den svenska arbetsmarknaden mest.

  • Läs även...

    "Ett styrkebesked för den svenska modellen"

    I tisdags lade arbetsmarknadens parter fram ett förslag om förändrad strejkrätt. Förslaget, som sannolikt även blir regeringens, får dock kritik från vissa håll.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.